Döm om min förvåning...
...när jag gräver runt i garderoben efter en härlig nyårs-outfit (för mindre än en timme sedan, snacka om att vara ute i god tid) och hittar en klänning jag fick i julklapp av Calle 2004. 2004! Det är ju skitlängesen! Den ser oanvänd ut (konstigt vore det väl annars, eftersom jag bara använt den två gånger) och döm om min förvåning -IGEN- när den faktiskt passade! Jag trodde den skulle sitta som ett tält, jag jobbade ju trots allt på Burger King när jag fick den och jag har aldrig varit så tjock som jag var då! Hur ska jag tolka detta? Är jag fortfarande fet, eller har klänningen krympt i garderoben? Min kropp kanske bara har formförändrats?
Man vet aldrig. Mycket har trots allt hänt sen klänningen slogs in i julpapper och gömdes i väntan på klappjakt i lägenheten (han är bra påhittig den där Carln jag lever med). Herrigud, vi har hunnit med varsin utbildning i Långtbortistan (Östersund), vi (jag) har fött två kids, vikten har pendlat som tusan +8, -25, +12, -17, husköp, kattinförskaffning, 5 flyttar...
Som sagt mycket har hänt sen 2004.
Den här bilden är tagen på självaste julaftonen 2004 och föreställer en långhårig Lotta iförd julklappsklänningen.
Man vet aldrig. Mycket har trots allt hänt sen klänningen slogs in i julpapper och gömdes i väntan på klappjakt i lägenheten (han är bra påhittig den där Carln jag lever med). Herrigud, vi har hunnit med varsin utbildning i Långtbortistan (Östersund), vi (jag) har fött två kids, vikten har pendlat som tusan +8, -25, +12, -17, husköp, kattinförskaffning, 5 flyttar...
Som sagt mycket har hänt sen 2004.
Den här bilden är tagen på självaste julaftonen 2004 och föreställer en långhårig Lotta iförd julklappsklänningen.
Kommentarer
Trackback
