Sammanfattning

Jag ska försöka sammanfatta de senaste dagarna kort. 
I torsdags köpte Calle välling till tösen. Hon hade aldrig fått i sig det förut, aldrig testat alls. Men eftersom jag skulle iväg idag så måste hon ju få nåt annat än mammas tuttar. Hon har tidigare fått bröstmjölk på flaska, men hon verkar tycka att bröstmjölk i flaska är fel. Fel innehåll i helt fel förpackning. Fel, fel fel!  Men så i torsdags testade jag att ge henne välling. Jag trodde inte mina ögon! Hon tog flaskan, och hon tyckte om vällingen!!! Trots att jag försökt flera gånger att ge henne flaskan så trodde jag inte att det skulle gå så lätt med välling. Det hela resulterade i att jag släkte lampan och satt där i fåtöljen med Leylia i knät - och grinade. Sen skulle hon nattas och jag bar runt på henne. Efter en stund fick hon nappen. Den ungen har aldrig tagit napp, mer än till att leka med och gnaga på. Men då, efter att jag grinat över hur bra hon accepterade flaskan, så tog hon nappen och somnade. Jag grinade ännu mer. Är jag så lättutbytlig?!
När jag gick där och pratade med henne så talade jag om för henne att jag älskar henne och Vidar, att jag alltid kommer älska mina barn - oavsett hur mycket hyss dom än hittar på ;-) Och så talade jag om för henne att hon har världens bästa storebror och han har världens bästa lillasyster, dom kunde inte haft det bättre :-) Och så pratade vi om den cerisa vagnen som jag har lovat henne i ettårspresent. Så jag sa att nu får hennes pappa se till att hålla det mamma lovar :-D

Idag har jag vart hos frissan, på en salong där jag sökt jobb och helt plötsligt dök chefen upp! Vilken tur att han inte kände igen mig så nerstylad som jag var idag. Hahaha!
Vi shoppade massor, jag och mamma :-) Barnen har fått påfyllning i garderoberna, och Calle har fått påfyllning bland vinteraccesoarerna :-) Guuud, jag tycker bara det är såå roligt att shoppa till mina underbara! Nästa helg blir det ev. shopping för att ordna mammas julklapp.
Och jag överlevde utan barnen i fyra timmar. Dte var svårt, riktigt jobbigt. Jag kunde inte riktigt slappna av, utan stressade mig igenom alla affärer. När vi väl kom till Maxi så struntade jag i en del på listan, för jag stod helt enkelt inte ut längre bland massa människor som trängs, utan mina barn! Jag ska skicka Calle istället för att inhandla det sista ;-)
Både Calle och barnen hade klarat sig utan mig, det berättade han när jag ringde och jag hade förväntat mig ett "Vi saknar dig massor och kan inte leva utan dig! Vi står inte ut en sekund till utan dig!"
Mamma - Vad väntade du dig? Att världen skulle gå under?
Jag - Ja, MINST! Men nejdå, dom klarar sig så bra utan mig så... ;-)
Fast jag får väl erkänna att det var ganska skönt att shoppa utan en uttråkad tvååring, en kelsjuk bebis och en Carl som tycker att shopping är en världslig sak. Det kanske jag gör om igen, när barnen flyttat hemifrån. För nu ska jag ta igen de fyra timmarna jag missade idag...

Haha! Jag är la för tragisk!
Jag är iaf inte sämre än att jag kan erkänna det ;-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0