Trasiga tår

Jag måste ju säga att det är ju onekligen väldigt intressant att man kan trampa på en persons tår utan att just den personen visar någon nämnvärd reaktion, men att det finns andra personer som går i taket å första personens vägnar. Vems tår trasade jag sönder egentligen?

Och sen så har jag väldigt, v ä l d i g t svårt att förstå hur det kan vara så svårt att prata med personen det gäller? Jag kanske lever i en helt skev värld i andras ögon, för i min värld så är det så att om man har problem med en person så tar man upp problemet med -tadaaaa- just den personen. Så, om jag har något problem med t.ex. min mamma så tar jag upp det problemet med just min mamma, inte med någon annan. Låter det skevt? Låter det konstigt? Är det mycket begärt att man tar saker och ting med personen det gäller?

Och så måste jag bara få påpeka att människor som vänder kappan efter vilket håll vinden blåser åt, eller som vänder kappan efter den person som grinar mest, såna människor komme jag aldrig förstå mig på.
Tycker du en sak, så säg det, stå för det.
Vidare tycker jag att man ska ta på sig ordentliga skrillor, och lära sig åka, innan man ger sig ut på isen.

Kommentarer
Postat av: Dryden

Metaforiskt värre. På tal om att skaffa sig hela storyn i saker och ting så får jag väl sonika kontra och hävda det samma.

2007-11-05 @ 10:39:08
URL: http://www.dryden.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0