Världsproblem i liten skala
Jag är ur spel. Helt ur spel. Jag orkar inte göra någonting - kroppen känns som betong och huvudet är pausat.
I fredags gick jag hem. Det svartnade för ögonen och jag fick hålla mig i för att överhuvudtaget kunna stå på benen. Det var riktigt obehagligt, såpass läbbigt att jag blev orolig på riktigt. Fast det skulle jag aldrig erkänt vid tillfället "Äsch, det är lugnt.. Jag är lite dizzy bara. Det är nog värmen eller för lite vatten" (eller något annat som låter som en bra förklaring). Jag fick ställa in lekdejten med Charlie och Jason, vi ombokade till den här helgen men det blir ännu en ombokning då de inte är riktigt i form... Det kommer fler helger för lekdejt :-)
I torsdags rann näsan, jag trodde var förkylningen som satte fart igen men jag hade tokfel. Näsan blödde. Två gånger på samma dag. Man kan ju bli trött för mindre. Det är förmodligen det osexigaste och ofräschaste som finns....
Vi var i Skalhman, jag blev solbränd! *Yäy* Jag har dock bättrat på med lite fusk :-)
Nästa helg är det barnkalas! Åååh, vad jag tycker det är roligt med barnkalas! :-) Jag behöver någon latjo avstickare känner jag....
And I'm pierced. Ja, jag har äntligen fått lite bling-bling i flärpen i örat! :-) Det försvårar (omöjliggör) för mig att ha headsetet i båda öronen. Den ena får ju som inte plats längre.... Man kan inte få allt, så jag får leva med att bara kunna lyssna med ena örat. Det ena utesluter det andra.
Jag har blivit ytligare än någonsin tidigare. Jag fixar naglarna två-tre gånger i veckan, jag vaxar benen oftare än vad som egentligen är nödvändligt, och jag har (trots min rynk-ångest) lagt mig i solariet. No good... Jag har fått dille på produkter som jag egentligen inte har råd att vänja mig vid. Och det mest komiska av allt: Jag har ställt den underligaste frågan ever till Calle - "Tycker du att jag ser mager ut?" Jag trodde inte att jag någonsin skulle komma till den punkten. Fast det jag egentligen undrar är: "Ser jag dallrig ut?" Det är Joel som har satt griller i huvudet på mig. Det bär emot att erkänna det för hela världen (tidgare är det bara Calle som hört det), eftersom jag vet att Joel kommer känna stolthet utan gränser när han får veta att han lyckas med dumheter ;-)
Jag och barnen tog en promenad till ICA. Som hemgångs-färdkost (läs muta) blev det en blåbärsmuffin. Den var utan tvekan det godaste jag ätit sedan jag åt mormors dammsugarkakor senast! Den smälte i munnen! Den var ungefär som Gott & Blandat Creemy.
På tal om föda, nu är Calle klar med maten, äntligen! ;-) Sedan blir det en klädbeställning (jag hinner inte åka ut på shoppingturer längre....)
/C
I fredags gick jag hem. Det svartnade för ögonen och jag fick hålla mig i för att överhuvudtaget kunna stå på benen. Det var riktigt obehagligt, såpass läbbigt att jag blev orolig på riktigt. Fast det skulle jag aldrig erkänt vid tillfället "Äsch, det är lugnt.. Jag är lite dizzy bara. Det är nog värmen eller för lite vatten" (eller något annat som låter som en bra förklaring). Jag fick ställa in lekdejten med Charlie och Jason, vi ombokade till den här helgen men det blir ännu en ombokning då de inte är riktigt i form... Det kommer fler helger för lekdejt :-)
I torsdags rann näsan, jag trodde var förkylningen som satte fart igen men jag hade tokfel. Näsan blödde. Två gånger på samma dag. Man kan ju bli trött för mindre. Det är förmodligen det osexigaste och ofräschaste som finns....
Vi var i Skalhman, jag blev solbränd! *Yäy* Jag har dock bättrat på med lite fusk :-)
Nästa helg är det barnkalas! Åååh, vad jag tycker det är roligt med barnkalas! :-) Jag behöver någon latjo avstickare känner jag....
And I'm pierced. Ja, jag har äntligen fått lite bling-bling i flärpen i örat! :-) Det försvårar (omöjliggör) för mig att ha headsetet i båda öronen. Den ena får ju som inte plats längre.... Man kan inte få allt, så jag får leva med att bara kunna lyssna med ena örat. Det ena utesluter det andra.
Jag har blivit ytligare än någonsin tidigare. Jag fixar naglarna två-tre gånger i veckan, jag vaxar benen oftare än vad som egentligen är nödvändligt, och jag har (trots min rynk-ångest) lagt mig i solariet. No good... Jag har fått dille på produkter som jag egentligen inte har råd att vänja mig vid. Och det mest komiska av allt: Jag har ställt den underligaste frågan ever till Calle - "Tycker du att jag ser mager ut?" Jag trodde inte att jag någonsin skulle komma till den punkten. Fast det jag egentligen undrar är: "Ser jag dallrig ut?" Det är Joel som har satt griller i huvudet på mig. Det bär emot att erkänna det för hela världen (tidgare är det bara Calle som hört det), eftersom jag vet att Joel kommer känna stolthet utan gränser när han får veta att han lyckas med dumheter ;-)
Jag och barnen tog en promenad till ICA. Som hemgångs-färdkost (läs muta) blev det en blåbärsmuffin. Den var utan tvekan det godaste jag ätit sedan jag åt mormors dammsugarkakor senast! Den smälte i munnen! Den var ungefär som Gott & Blandat Creemy.
På tal om föda, nu är Calle klar med maten, äntligen! ;-) Sedan blir det en klädbeställning (jag hinner inte åka ut på shoppingturer längre....)
/C
Kommentarer
Trackback
