Shoppaholic
Jag kan ha viss förståelse för att Calle blir aningens trött på mig ibland....
Jag gjorde en beställning från H&M för snart två veckor sedan. Bara linnen. Jag älskar linnen, det är det bästa plagget jag vet. Men. Nu har jag ju upptäkt att det är helt åt skogen för kallt att gå i linne, även inomhus (och för klumpigt med tjocka, mysiga tröjor när det är dags att amma...)
Min nya hobby verkar vara att spana på ginatricot.com och hm.com/se och en del andra sidor (ofta med barnkläder, leksaker osv...) Så förut då, när jag ändå var inne och tittade efter en supersöt klänning så hittade jag såna där härliga tjocka strumpbyxor! Tjockstrumpbyxor och kjol/klänning med en top under är ju bara mysfaktor sjuhundratrettio! Vill ha, vill ha, vill ha!
Men, eftersom Calle fyller 25 snart och är såååå krävande när det gäller födelsedagspresent så får väl jag gå naken istället. Fast det är kanske det han är ute efter? Haha! Skämt och sido.
Jag har börjat planera för julaftonsutstyrseln och vill se så där härligt mysig ut när det är mys(jul)afton och allt, så nu har jag fått dille på de här grejerna. Och även ett par enkla basic toppar. Snyggt, men enkelt. Funkar lika bra till jeans och kjol som till mysbyxor. That's höstmys på hög nivå!
Jag är rastlös, uttråkad... Och vaknade med vääääärldens huvudvärk som vägrar släppa. Och nej, jag tänker inte ta nån treo eller alvedon. Jag håller inte på med piller så länge jag inte är dödssjuk, om ens då. Så, jag får väl skylla mig lite själv då ;-)
Jag kanske borde påbörja mammas födelsedagspresent... Well, varför inte. Passa på liksom, det måste ju vara klart tills på söndag..
Tokig måndag.
Jag tänkte vara duktig och betala räkningarna nu så här på morgonkvisten. Det är alltså inte så att jag skiter i att betala mina räkningar i vanliga fall, utan min personliga banktjänsteCarl fixar sånt. Men så jobbar han så himla länge nu för tiden så jag tänkte att då kan ju jag betala räkningarna så han slipper sätta sig med det sent i kväll. De få gånger jag har satt mig med räkningarna så blir det samma frågor till Calle:
"Vilket var ocr-nummret nu igen?"
"Men alltså, hur var det man gjorde?"
"Heter det så?"
"Men vad är det här (för siffror) då?"
Det bör väl tilläggas att jag aldrig har bott själv och därför aldrig behövt bry mig med ränkningar och liknande.
Idag var inget undantag, utan jag ringde honom för att ställa tusen frågor. Och gissa vad han svarade!
"Men jag betalade räkningarna igårkväll..."
"Va? Men vadå, här sliter jag halvt ihjäl mig för vara duktig och göra mig till för att du ska slippa, och så har du redan gjort alltihop själv?!"
"Men om du kollar på kommande betalningar så ser du att jag har fixat redan...."
"Men...Men....Men... Vadå kommande betalningar?"
Det här huset är kommunikationsfritt.
Hahahahaa! Man kan ju skratta ihjäl sig åt mina tokigheter ibland :-D
Igår hade vi barnkalas och fullt ös hela dagen. Vidar fick allt han nånsin kunnat önska sig :-) Min lille bebis håller på att bli stooor :-(
I lördags när vi kom hem efter middagen hos farmor och farfar så slängde vi kidsen i säng och sen låg vi på soffan och myste en stund. Och så slog det mig när jag såg Calles übertjocka skägg: Hur sjutton kan det växa så mycket hår i ansiktet? Hur kan man få så himla tjockt skägg?! Mitt i dessa djupa funderingar så undrade jag om Calle hade vart ihop med mig om jag varit så skäggig? Han började ju så klart skratta och sa att han hade låst in mig i skrubben om jag varit så skäggig som han är :-D
"Vilken skrubb? Vi har ju ingen skrubb..."
"Den under trappan så klart."
"Det är ju ingen skrubb, det är ju en klädkammare!"
"Det är en skrubb."
"Nej, det är en klädkammare!"
Till slut började vi tokskratta båda två, så där övertrött så man inte kan sluta heller. Fjortisskratt skulle man ju också kunna kalla det, för så fort vi tittade på varandra igen så började vi skratta. Jisses, vilket liv vi lever. Det är ju änna tragiskt att det in krävs mer än så för att man ska skratta halvt ihjäl sig! Hahaha!
Utmaning
Tv eller Dator
Höst eller Vår
Jul eller Påsk
Svart eller Vit
Ipod eller Mp3
VH1 eller MTV
Rosa eller Lila
Hund eller Katt
Guld eller Silver
Bad eller Dusch
Sko eller Sandal
Afrika eller Asien
Löshår eller Äkta
Mobil eller Telefon
Klänning eller Kjol
Blond eller Brunett
Lägenhet eller Hus
Vanilj eller Choklad
Ring eller Halsband
Jordgubb eller Hallon
Nyår eller Midsommar
Långt hår eller Kort hår
Nagellack eller Läppstift
Bil eller Buss
Sanning eller Konsekvens
Blåa ögon eller Bruna ögon
Jeans eller Leggings
Snowboard eller Skidor
Harry Potter eller Lord of the Rings
Berg-och-dalbana eller Vattenbana
Plugga eller Arbeta
Christina Aguilera eller Britney Spears
Stjärnor eller Månen
Vinter eller Sommar
Utmaning
Hur svarar du i hemtelefonen?
"A, Lotta" eller "Hallå?" (Jag måste komma på nåt bättre och roligare)
Hur svarar du i mobiltelefonen?
"A. Lotta". (Men fan vad tråkig jag är!)
Ringer det mycket till dig?
Haha! Nej, det är ingen som vågar ringa hit. Bortsett från telefonförsäljare, men då säger jag att dom stör och så ringer dom aldrig igen.
Ringer du mycket?
Ja, till mamma. Minst fyra gånger om dagen.
Vem ringde du senast?
Mamma. (Som sagt. Haha!)
Hur mycket pengar har du?
Vem frågar?
Senast kramat och när?
Vidar, för nån minut sen.
Antal timmar sömn inatt?
Sammalagt eller i ett sträck? Oavsett så har jag ingen aning.
Sov du ensam?
Nej. Jag och Leylia sov i Vidars säng.
Vem sov du hos senast?
Leylia, i Vidars säng.
Vem sov hos dig senast?
Leylia, i Vidars säng.
Vem vet mest om dig?
Calle och mamma.
Vem vet du mest om?
Vidar och Leylia.
Vad ser du fram emot?
Att få sova en hel natt, i ett sträck. 23-08
Vad vill du ha just nu?
Choklad. Snordyra praliner.
Vem hånar du?
För familjefridens skull så nämner jag inga namn.
Vem längtar du mest efter?
Min morfar. Han missar alldeles för mycket och jag hade behövt honom här.
Vem vill du helst slippa?
För familjefridens skull så nämner jag inga namn.
Vem stör du dig på?
Jag lägger ingen energi på sånt trams.
Vem vill du sova bredvid inatt?
Calle, det var längesen.
Vilken buss åker du oftast?
24. Men jag undviker bussar nu för tiden. Människorna som åker luktar äckligt.
Vilken årstid är det nu?
Underbara höst
Anser du dig själv snygg?
Ja, vissa dagar. Ganska många dagar faktiskt.
Har du varit kär?
Ja
Är du kär nu?
Ja
Är du en bra partner?
Bättre kan man omöjligt hitta.
Har någon varit otrogen mot dig?
Vad spelar det för roll idag?
Har någon varit otrogen mot någon , med dig?
Ja.
Har du varit otrogen?
Jag var jätteung och dum.
Brukar du oftast ragga eller bli uppraggad?
Jag stannar hemma.
Pratar du fortfarande med personen du kysste senast?
Ja
Vad åt du senast?
Frukost i hyfsat lugn och ro vid köksbordet. Oftast blir det på stående fot vid diskbänken med en liten bebis på armen och en stor bebis som hänger i benet.
Är du polare med grannarna?
Polare vore väl att ta i. Men dom är himla trevliga :-)
Har du varit på ett party?
För hundra år sen, ja.
Har du varit utomlands?
Ja.
Var är dina syskon just nu?
I Östersund.
Vilken tid gick du upp imorse?
07:30
Vad gjorde du kl 2 inatt?
Sov som en gris.
Vad är det första du gör på morgonen?
Knaprar piller, äter All Bran med mjölk, dricker te och avslutar med kaffe.
Vad ska du göra efter det här?
Städa.
Utmaning
Jag hittade en ny utmaning hos kimj.blogg.se så nu utmanar jag dig att komma på tre positiva och tre negativa saker om dig själv.
Här är mina:
Positiva:
1. Dumsöt
2. Snäll
3. Tålmodig
Negativa:
1. Okultiverad (påstår Calle. Själv skulle jag aldrig kunna komma på ett så kultiverat ord. Hahaha!)
2. Glömsk
3. Slösig
Ruskigt roligt!
Kom ut ur garderoben, mamma!
Krönika av Ronny Olovsson
Sluta dra i galgarna - dra i mig istället...
Det är inte konstigt att det blir slitningar i ett förhållande efter att ljudet från tassande barnfötter gjort sitt intåg.
Vi Föräldrars undersökning visar med all önskvärd tydlighet att vi sömnbristsvinglande småbarnsföräldrar inte är direkt kompatibla.
Mamman vill vara ifred med sin nya garderob.
Pappan vill ligga med henne.
Visst, vi vill ju det. Vi pappor. Vi tycker om att ligga med kvinnorna vi älskar. I grunden är det inte något direkt fel i det, eller hur. Det är väl en vacker tanke att passionen överlever barnkräks och nattvak.
Men... Jag vet, jag behöver inte prata runt i min omgivning länge för att också komma fram till samma nedslående resultat.
Mammorna vill inte.
Orkar inte.
Mammorna vill faktiskt ha en ny garderob. 39 procent i alla fall. Mot bara sex procent av papporna.
När det gäller sex är det omvänt.
41 procent av papporna vill ha mer sex, ynka 14 procent av kvinnorna är glada i bäret.
Min kollega, vi kan kalla henne Camilla, erkänner över en lunch att hon som varandes mamma fakiskt nu krävt nya garderober. Och fått det.
Hon skrattar lite förläget och tillägger att hon kanske måste vara snäll nu och faktiskt släppa till.
Jag nickar i bifall. Ivrigt.
Nya garderober i all ära, men jag tror nog - så pappa jag är - att busa med skruven betyder mer för att behålla nerven i ett förhållande än en låda av spånplattor fylld med galgar.
Garderober...
Sex...
Ja, jo, kanske. Är den bara tillräckligt rymlig så kan det ju gå att kombinera både pappors och mammors önskemål, inser jag.
Men då ser jag, hade nästan missat det, och då faller allt samman.
20 procent av kvinnorna vill ha en "personlig tränare".
Säkerligen i garderoben.
Men dra åt *******!
Jag är lite efter och fick höra först igår om bebisen jag skrev om i mitt inlägg igårkväll. Så, efter att ha läst Charlies kommentar så kände jag att jag var tvungen att läsa artikeln. Så jag tog mig till Charlies blogg, och trots att jag visste hur jag skulle reagera på att läsa artikeln så klickade jag på länken.
"Bebisen kan ha skadat sig själv"
- Flickan kan ha orsakat armbrottet själv genom att vrida sig och kasta med armarna i spjälsängen, säger mannens advokat.
Men dra åt helvete!! Är det verkligen möjligt att hitta på något sådant? Vem tror dom ska gå på en sån sinnessjuk lögn?! Bebisen var 16 dagar gammal!!!
Håll föräldrarna i fötterna och slunga in dom i väggen så får dom känna på vad det är dom utsätter en försvarslös liten bebis för! Bryt varenda ben i kroppen på dom och låt dom sedan ligga där och vrida sig i plågor.... Fråga sedan hur dom tycker att det känns, och hur dom tror att det kändes för bebisen. Lås sedan in dom och släng bort nyckeln.
Jag blir så förbannad och ledsen så jag finner inga ord. Jag gråter när jag läser sånt här....
Hur kan man göra så? Hur? Varför? Hur kan man leva med sig själv efteråt?
Och sist men inte minst: Vad är det för människor som försvarar något sådant här? Kan man (advokaten) vara så pengakåt att man försvarar vem som helst? Vem försvarar bebisen och det äldre syskonet?
Utmaning
10 sakar om mig
1. Är du singel? Nej, förlovad sambo
2. Är du lycklig? Ja.
3. Är du uttråkad? Med två barn hinner man sällan vara uttråkad :-D
4. Är du ledsen? Nej. Men jag blir lätt ledsen nu för tiden.
5. Är du italienare? Näe.
6. Är du gravid? Haha! Nej, det är jag inte.
7. Är du full? Nej, jag dricker inte alkohol. Full i fan möjligtvis ;-)
8. Är du en cooling? Givetvis :-)
9. Är du från Irland? Nej.
10. Är dina föräldrar fortfarande gifta? Nej! :-)
8 saker om ditt kärleksliv
1. Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Man kan bli attraherad, men kär? Nej, det tror jag inte.
2. Har du nånsin blivit sårad? Ja.
3. Har du nånsin tänkt på en och samma tjej/ kille flera gånger under natten innan du somnade? Ja.
4. Har du gillat en tjej/kille utan att berätta det för henne? Det har jag säkert, men inget jag lagt på minnet.
5. Har du kysst någon de senaste tre veckorna? Ja.
6. Har du haft en hemlig beundrare? Jag vill tro det iaf.
7. Är du kär? Ja.
8. Vill du gifta dig i framtiden? Nångång, kanske.
10 saker två alternativ
1. Kärlek eller lust? Kärlek
2. Hår eller ögon? Hår, ögon, muschliga armar och sittdelen :-D
3. Katt eller hund? Hund
4. Några få bästa vänner eller flertalet "vanliga" kompisar? Några få nära vänner.
5. TV eller Internet? Leksaker
6. Coca-cola eller Pepsi? Coca-cola Light.
7. Vild utekväll eller en romantisk hemmakväll? Hemmakväll
8. Pengar eller lycka? Lycka
9. Dag eller natt? Dag och natt.
10. MSN eller mobil? Vilka fjantiga alternativ.
10 "Har du nånsin..."
1. Blivit påtagen när du försökte smita hemifrån? Nej.
2. Brutit ett ben? Nej. Men en spricka i handleden slutade med gipsad arm.
3. Gjort nåt du ångrar? Det har jag säkert men det är inget jag ägnar energi åt i efterhand.
4. Hoppat Bungee Jump? Nej, jag kräks bara av tanken.
5. Ljugit för någon du tycker om? Det har väl alla gjort nångång?
6. Ätit en hel tårta? Nej, inte allt på en gång ;-)
7. Gjort bort dig offentligt? Det har jag med största sannolikhet gjort.
8. Velat bli tillsammans med ditt ex igen? Ja, jag var ung och dum och visste inte bättre. Haha!
9. Gråtit när ett husdjur dog? Ja. Stampe, Kim, Findus och Tarzan. Och ett dussin fåglar.
10. Velat försvinna? Ja.
Nu utmanar jag dig att göra listan!
Ventilation
-Han tog det från henne, sen spolade toaletten och sen har jag inte sett skymten av dom grejerna....
När jag sa det så tittade Calle fundersamt på mig och sen gick han in i vårt sovrum, där Vidar sover.
"Ska han väcka Vidar och fråga nu eller?" Tänkte jag för mig själv och kunde knappt hålla mig för skratt ;-)
Han skulle bara bära in krukorna från balkongen. Han skrattade åt mig när jag frågade om han skulle väcka Vidar för att fråga om han spolade ner dom eller inte... Hahaha!
Nu över till något helt annat.
Jag tänkte beställa en sak. Jag mailade företaget och ställde några viktiga frågor. Inga problem, fick jag till svar. Jahaja. Sen dess har dom höjt priset med 400:- och jag kan sätta en skitstor peng på att det är bara för det där jippot som affärsmännen kommit på. Suck. Vad tror dom egentligen? Att jag skiter cash? Bah!
Jag måste ventilera känslor.
Jag läste på texttv förut om nåt par som slungat sin 16 dagar(!!!) gamla bebis in i väggen. Varför gör man en sån sinnessjuk sak? För att bebisen skriker? Alla bebisar skriker liksom. Storebror är enligt texten 20 månader. Det betyder ju alltså att de redan varit med om en bebis, och han skrek ju garanterat han med ibland. Har han råkat ut för samma sak? Har de slängt honom i väggen också? Eller kanske ännu värre?
Jag förstår inte... Jag gör faktiskt inte det.
Det finns inte i min värld att man är så jävla elak mot en annan människa, i synnerhet inte en bebis, en försvarslös liten bebis!
Är jag så isolerad från omvärlden?
Eller är det mig det är fel på? Jag som mår dåligt över att ens fräsa till åt, i mitt fall, Vidar. Vi bråkar dagarna i ända just nu, jag ryter och "skäller" och jag mår så hemskt dåligt över det att jag bara börjar grina när han kommer och vill kramas när jag säger "Du vet att du inte för göra så!"
Han är ju bara två år. Han vet inte. Hur skulle han kunna veta allt? Det är ju jag som ska lära honom, och ändå skäller jag på honom när han gör nåt han inte får.
Jag är helt åt skogen för lik brevbäraren ibland. Ibland blir jag helt plötsligt barn igen och så hör jag gap och skrik och ser sura miner, och det enda jag vet är att jag aldrig vill bli sån.
23/10
Vidar slänger saker, kniper ihop munnen när det är dags för mat, trycker ut och in dvdn och tar ur skivorna som han sen slänger iväg. Den senaste filmen är nu borta, det enda är ett fodral som påminner om hans senaste favoritfilm. Han stänger av och sätter på tvn, vilket har resulterat i ommöbleringsplaner, det är ett måste. Och idag tog tålamodet slut och jag införde tvförbud. Förbud är det värsta jag vet, men nåt måste ju göras för att han ska förstå att man inte kan göra hur som helst, och eftersom det är tvn det gäller så ligger ju tvförbud nära till hands....
Igårkväll precis innan läggadags så spolade han ner Leylias ena tandborste och hennes bitring i toaletten! Hur sjutton kunde det spolas ner? En bitring borde väl inte gå att spola ner! Jag trodde jag blivit knäpp, men sakerna är väck. Så här efteråt kan man väl le lite, men igår var det inte lika roligt. Det är förvisso långt ifrån första gången han spolar ner nåt i toan, så jag borde ha lärt mig... Snart är det väl dags att sätta hänglås på badrumsdörren.....
Leylia har fått sin första tand. Den känns. Mer än väl.
En skön promenad i skogen blev det idag iaf (som alla andra dagar). Nu är det verkligen dags att sätta på vidar vantar. Högljudda protester ;-)
Dags för kvällsbadet....
/C
Sweet dreams....
Alltså, det var helt sjukt alltihop! En helt bisarr dröm! Jag provsmakade varenda låda och dom bara smääälte i munnen.
Börjar det stiga mig åt huvudet!? Hahaha!
För att stilla mitt sug så tog jag och bakade bananmuffins idag, som vi ska ha på Vidars födelsedag :-) Men jag behövde inte ens smaka, det räckte med att baka ihop dom :-D
Söndag kväll
Nu har det blivit för mycket svart i min blogg känns det som, så nu bheöver jag skriva ner lite om mina ytliga behov.
I fredags ringde jag Calle och beklagade mig och sa att Vidar har fått min hjärna att säga "God natt och tack för mig" ungefär sjuhundratrettioelva gånger på en halv dag. Jag var helt tom i bollen och kände bara att jag aldrig hade orkat ett enda gap-och-skrik-anfall till. När Calle äntligen kom hem så hade han med en överraskning till mig, han hade köpt tio röda rosor och skrivit "Till världens bästa mamma och fru. Puss!" på kortet. Åååh! Det kommer jag leva på länge! :-)
Något annat jag kommer leva länge på är att jag idga kom i mina partypants från 2003! Dom satt som gjutna! på typ en vecka har jag kommit i dom! Jag sprang ner för trappen, ställde mig mitt i rummet och sa till Calle:
"Titta. Titta!!! Jag kom i dom!!!"
"Ja..."
"Åååååh, vad roligt!!!"
"Jag förstår det...."
"Jaha, och vad menar du med det?!"
"Ja, med tanke på att du sprang ner för trappan och hoppar och studsar... För ett par byxor...."
"Jag har inte fått på mig dom sen 2003!"
Hahaha! Lyckan var total! :-)
Nu har jag även fått dille på förnyelse.
Jag vill sälja Vidars vagn (men det har jag inte vågat säga till Calle än ;-) ) och köpa en ny till Leylia, en orange eller gul Emmaljunga, en Cerox i färgen Zinnober Red. Niiice! :-)
Jag vill även sälja Vidars första matstol som knappt är använd.
Och så vill jag sälja den svarta tvåsittsskinnsoffan, och sängramen som vi aldrig använt.
Jag vill slipa och måla om mitt skrivbord och pallen som hör till (färg finns, vilja finns, men barnvakt finns inte...).
Jag vill tapetsera hallen turkos och måla teverummet ljust, typ benvitt och fixa med kuddar och tyger i rött, orange och gult. Jag vill göra om badrummet upp, sätta matta på väggen med ränderna på tvären.
Jag ska sy gardinerna till vardagsrummet och jag vill ha ett matsalsbord till vardagsrummet.
Det var nog allt.
Jag har även blivit närmast besatt av linnen, baslinnen i marinblått, vitt, brunt och svart. Tänk att man kan se så fräsch ut och ändå så mysklädd ut i ett par jeans och ett enkelt linne!
Så nu har jag ordnat en önskelista som Calle ska få titta på ;-)
Calle satte Leylia i babysittern och sa:
"Det är bäst att du använder den här, annars kommer säkert mamma skänka bort den."
"Precis, och så kan vi skänka bort babygymmet också, och storebrors vagn och så kan vi skänka bort pappa också när vi ändå håller på ;-) "
Det är ju tur att vi kan skämta med varandra, jag och Calle :-)
Vi har tagit ner gåstolen till tösen, hon och Vidar är lika förtjusta i den båda två :-D
Nä, nu ska jag beställa Vidars födelsedagspresent, ringa mamma och sen ska jag försöka natta Leylia - igen. Hon är helt hopplös på kvällarna, hon somnar och sover >30min, sen vill hon upp igen. Jag var inne hos henne tre gånger på en timme i tappra försök att få henne att slockna ordentligt, men hon är inte nöjd. Det är skitjobbigt, för sen är hon vaken i allt från 1½-3 timmar igen. Vilket betyder att jag lätt kan få vara vaken till halv ett trots att jag skulle kunna somna stående. Och sen förväntas jag gå upp när Vidar vaknar (och har sovit ungefär 11 timmar) vid halv åtta. Jag har ett sömnbehov på 8-12 timmar / natt! De senaste två åren har jag sovit max 5 timmar i sträck. Alltså, är det någon som har tips på hur vi ska kunna få Leylia till att fortsätta sova när vi väl lagt henne? Jag ammar, och hon somnar mitt i maten. Kvällsrutinen är ett härligt bad med lite "Bedtime bath" i..... Det funkar på Vidar...
Tips?
Hej å hå!
När det handlar om att stoppa våldet, så handlar det ju inte bara om att stoppa våld som detta. Det handlar om mycket mer. För att nämna några:
Mäns våld mot kvinnor, kvinnors våld mot män, våld på gatan, ungdomars våld sinsemellan (som får dödlig utgång oftare och oftare numera), vuxnas våld mot barn och även psykiskt misshandel som ju också räknas som våld, men det syns inte på samma sätt som en blåtira.
Alltså listan kan göras hur lång som helst! Alltihop är tragiskt, på många sätt. Det är tragiskt att man tar till våld överhuvudtaget.
STOPPA VÅLDET!
Dödsmisshandel
Har du viljan att stoppa våldet?Läs, kopiera och lägg ut i din blogg!
Till minne av John Hron
Det är onsdag kväll, en av de allra sista dagarna av sommarlovet. John ska börja skolan på måndag, åttonde klass. Han bor i Kungälv med sina föräldrar. Fadern är invandrare från Tjeckoslovakien. Johns stora intresse är kanot, och i juli har han varit i Oxelösund och tävlat i ungdoms-SM och fått bronsmedalj.
Innan sommarlovet är slut har John och en kamrat beslutat att tälta ute vid Ingetorpssjön, ett populärt tillhåll för traktens ungdomar. Johns mor skjutsar dem ut och hon känner sig lite orolig. Sjön ligger åtta kilometer från hemmet. Pojkarna tycker hon är sjåpig. Det är ju så pojkar tycker om oroliga mammor. När hon släppt av dem följer de stigen till klippudden vid den södra änden av sjön.
Det är där de ska campa.
Det är någon gång mellan åtta och nio på kvällen. Pojkarna reser tältet och tänder sedan en eld vid stranden. De ska grilla korv.
Ingen av dem vet att det här är John sista kväll i livet. De sitter och pratar och har roligt. Vad pratar de om? Sommaren som gått? Musik? Kanot? Flickor? Mopeder? Skolan som ska börja?
Mordet
Det är elden som lockar till sig Johns mördare.
Fyra ungdomar, två artonåringar, en sjuttonåring och en femtonåring, alla skinnhuvuden och nazister, har också sökt sig till sjön, till en annan udde.
De har laddat upp rejält med öl och sprit. De skriker över till John och hans kamrat, men får inget svar. De beslutar sig för att se efter vilka som är borta vid elden. Kanske kan det bli en rolig kväll. Där kan ju finnas någon att bråka med.
Femtonåringen sänds iväg som spanare. Han blir förtjust: en av pojkarna vid elden är John Hron, en pojke han inte gillar. Han har under läsåret bråkat med John och mobbat och slagit honom i skolan, till och med hotat att döda honom. I skolan går han under namnet Rambo.
Ingen kan säga varför han bråkat med John, kanske beror det på att han, till skillnad från andra elever, inte varit tillräckligt undergiven. John är visserligen lång, över 180 cm, och kraftig, nästan 70 kg, men nu har Rambo uppbackning.
Femtonåringen återvänder till sina kamrater och meddelar att han hittat en tönt och idioten Hron vid elden. Han vill att alla ska följa med och ge John stryk, ja, han föreslår till och med att man ska slå ihjäl honom.
De andra vill dricka ett tag till, och det kan de lugnt göra. Stigen från pojkarnas tältplats tillbaka till vägen går nämligen förbi den plats där de just nu sitter och dricker. Mellan halv elva och elva klampar alla fyra in hos John och hans kamrat.
Misshandeln inleds omedelbart. En av artonåringarna kastar en flaska i huvudet på John, och börjar slå och sparka på honom. Han faller omkull.
John ska säga att han älskar nazister. Han vägrar och får stryk tills han gör som han är tillsagd. Han får mer sparkar ändå, kanske för att han tidigare uppenbarligen ljugit och sagt att han inte gillar nazister.
Femtonåringen tar vid och ger John flera sparkar, varav en mycket hård träffar John i bakhuvudet. Vid det här laget är John skräckslagen. Åtminstone tre i gänget attackerar honom, ofta utan någon som helst förvarning, också bakifrån. Hans ögon är enligt en av de åtalade vidöppna som klot, och han kan inte fokusera sin blick. Den irrar oupphörligt fram och tillbaka.
Han darrar och sitter till slut på huk med huvudet i sina händer för att i möjligaste mån skydda sig mot mer sparkar och slag. Det hindrar inte att han får mer. Han får en våldsam hoppspark, sparkar i sidan och mot huvudet. Gång på gång faller han omkull av de våldsamma sparkarna. Någon slår honom med brinnande ved i nacken. Någon knuffar omkull honom i elden. De tänder eld på pojkarnas tält. De stjäl och förstör deras saker. John och kamraten ber att få gå hem, men det får de inte. I stället fortsätter man att misshandla John med sparkar och slag. Till slut blir han liggande. Hans ansikte är blodigt och svullet.
Bilden av vad som händer under de ohyggliga timmarna är oklar. Mördarna minns inte, eller vill inte minnas, så mycket under polisförhöret. De skyller på varandra.
Ibland gör de uppehåll i tortyren. De ber hycklande om ursäkt, säger att sparkar och slag varit misstag, bjuder John på öl och anslår försonliga tongångar. Ingenting tycks dock kunna hejda nya utbrott av våld. Det räcker inte att John mot allt vad han tror på har sagt att han gillar nazister. Han måste ha mer stryk ändå. Det är katternas lek med råttan, och de njuter av hans ångest och rädsla. Det är en berusande känsla för dem att så totalt ha en pojke som skakar av skräck i sitt våld.
Efter en sista uppblossande misshandel kastar de honom i sjön.
John kvicknar till och simmar utåt. Han har ont, han är omtöcknad och rädd, men han är en duktig simmare. Ganska snart upptäcker skinnhuvudena att det inte var så bra att kasta i John. De kan ju inte slå honom. De skriker åt honom, kräver att han ska komma tillbaka, men han svarar inte, håller sig kvar ute på sjön i en kvart. Någon kommer på att tvinga kamraten att ropa att han kommer att få stryk i Johns ställe om han inte återvänder. Livrädd som han är gör han så. Han ropar på John och vädjar att han ska komma tillbaka, och John svarar på hans rop.
Uppgifterna om vad som nu händer är osäkra, och klaras aldrig riktigt ut under polisförhören. Det enda man vet är att en av artonåringarna och sjuttonåringen nu går och att de tar Johns vettskrämde kamrat med sig.
Det är just i det ögonblicket John fattar ett ödesdigert beslut: han vänder åter in mot land. Är det av oro för kamraten? Tror han att alla kommer att gå, eller tror han att bödlarna inte ska slå honom mer? Han har ont och han är rädd, men han förstår inte vidden av det hat hans bödlar känner. Han är bara fjorton år.
Vi kan inte veta hur John tänker i det ögonblick han börjar simma in mot stranden, men hans beslut får ohyggliga konsekvenser för honom.
Femtonåringen och en av artonåringarna står och väntar. Det är de två som varit mest aktiva under misshandeln, och de har hat kvar så det räcker. Misshandeln tar fart med ny målmedvetenhet och effektivitet, och nu finns ingen flykt. Ett knytnävsslag mot ansiktet fäller John till marken. Han ramlar baklänges, och slår i huvudet i klippan. Han släpas över till en gräsplätt. De båda mördarna vill göra det bekvämt för sig när de ska sparka honom. Hårda, hårda sparkar träffar hans huvud, men han värjer sig nu inte längre med sina armar.
Bödlarna ser att John rör sig, men han skriker inte, han bara vrider sig i plågor, mumlar något de inte kan förstå. Nu är katt- och råttaleken slut. Det roliga är över. Mördarna är nöjda och lyfter, släpar och rullar John till strandkanten och sparkar i honom. Strax innan han ramlar i hör de honom åter mumla någonting.
Den här gången märker John knappast att han är i vattnet. Han drunknar och sjunker sakta mot sjöns botten. De båda mördarna står kvar och rullar en cigarett. Ingen av dem lyfter ett finger fastän de förstår att John håller på att dö.
Mördarna vänder ryggen åt den fruktansvärda scenen och ansluter sig till de andra. En av dem berättar att John sjönk som en sten, när de kastade i honom andra gången. Bödlarna drar sig hemåt och lägger sig. Johns kamrat får lift med en bil, kommer hem och slår larm.
Bara några timmar efter att Johns mor skjutsat ut honom till Ingetorpssjön ligger han död på sjöns botten, misshandlad till oigenkännlighet.
Mordet skedde 1995 ( augusti ) och i Januari 2001 släpptes den av mördarna som fått längst straff. Han är idag 27 år och en fri man. Straffet för honom var 8 år (släpptes fri efter 6 år) och för de tre andra blev det 10 månader, 4 månader och en frikändes helt.
1998 skändades Johns grav, någon drog loss gravstenen med hjälp av linor och en bil. Sedan sparkades lyktor och blommor sönder. Någon bestämde sig för att föräldrarna inte lidit nog.
KOPIERA OCH SÄTT IN PÅ DIN BLOGG, VISA ATT DU BRYR DIG!
STOPPA VÅLDET!!
Lördagsfrågan
Tror du på livslång kärlek / Leva lyckliga i alla sina dagar?
Haha!
Så, fr.o.m måndag så försvinner de dagliga frågorna. De kan dock dyka upp någon gång ibland.
Fredagsfrågan
Vilken är din favorit bland barn / tecknade filmer?
Lycka och Kvällsro
Jag provade, och kom i dom - utan att ligga ner och utan att dra in magen (nåja, andas in lite fick jag ju göra). men de passade! Jag kunde sitta ner, jag kunde röra mig i dom! Det är mer än jag kunnat på länge! Lyckan var total! :-)
När jag ändå var i farten så provade jag ett par byxor som mitt hjärta vägrar slänga. Mina partypants som jag festade runt i sommaren 2003 (när jag träffade Calle, därför kommer jag ihåg). Herrigud, jag låter ju helt sjuk!!! Hahahaha! Jag kom i dom utan ansträngning, jag knäppte dom utan större ansträngning, men om ungefär 5 kilo så sitter dom nog som dom ska :-)
Lycka, lycka, lycka!!! :-D This is me in a nutshell..... Ytliga människa!
Jag har hittat ett nytt te från Friggs. Det är ett örtte som heter Kvällsro. Kvällsro my ass! Det är ironi så det skriker i muggen när jag står där på en fot, i farten och dricker mitt Kvällsro med en unge som hänger på armen och en som hänger i benet. Hahaha!
Jag fixade barndomsmiddag förut... Levergryta. Ja jag och Calle tillhör den lilla skaran som äter sånt. Nu Räknas även Vidar in i den lilla skaran. Döm om min förvåning när han skulle äta upp min mat! Haha!
Han har knappt brytt sig om min mat alls, nånsin. Det är Calles mat, Calles tallrik, Calles glas. Men nu skulle han ha mitt... Jag kunde inte ens hålla mig för skratt! Han är la för söt... :-)
Nu har dom iaf somnat båda två. Så nu ska jag ta mig en bit Toblerone, sen ska jag sätta mig och kolla på gårdagens Grey's.
Natti!
Busiga sötungar!
Vidar kan verkligen konsten att både stoppa och smälta mammahjärtat. Imorse smälte det. Han satt framför teven med sin älskade välling och jag gick ner för att göra mig iordning och för att få i mig lite frukost och kaffe. När jag skulle gå upp igen så kom jag att tänka på att det var alldeles knäpptyst på övervåningen. "Vad tusan håller han på med för fuffens nu då?" När jag kom till sista trappsteget och precis skulle kliva över grinden så reagerade jag på att det var tänt i Vidars rum, fönsterlampan och Kalle Anka-lampan och ingen Vidar syntes till.... "Men fan, väcker han Leylia nu eller?" tänkte jag för mig själv (jag och Leylia sov i Vidars rum inatt och Vidar sov i dubbelsängen med pappa) och var beredd på att gallskrik. Det förblev tyst.... Dörren hade han t.o.m puttat igen som jag gjort när jag gick ner. När jag öppnade dörren möttes jag av det sötaste, absolut sötatse jag sett i hela mitt liv! Där satt Vidar i sängen, bredvid Leylia och pratade. Han hade tänt lamporna och gett henne nappen. Åååååh, guuud vad söta dom var! Där smälte mammahjärtat! :-)
Back to yesterday.
Jag har nageltrång på tummen. Det suger. Det gör så ont! Det är helt värdelöst! Tummen av alla fingrar! (fast så säger jag oavsett vilket finger det gäller, och jag har nog testat alla fingrar vid det här laget...) Och som om det inte räcker med att det är just tummen som är utsatt, det är smstummen dessutom! Bah!
Jag är supersugen på att shoppa! Jag har hittat taklampa till teverummet. Jag vill shoppa skoor! Höstmys överhuvudtaget. Jag är särskilt sugen på myskläder. "Tycker du inte att du har tillräckligt med myskläder?", som Calle säger. VA!? Tillräckligt?! Kan man få för mycket myskläder? Kan det bli tillräckligt? Kan det?
Mig får man med eller utan myskläder, det finns inget mellanting. Med eller utan! Utan vill jag inte va, och med vill inte Calle ha ;-) Skämt å sido, jag klär mig faktiskt i jeans ibland... När jag ska visa mig bland folk :-D
Charlie och Jason var här igår. Vi tog en skogspromenad, fast Vidar ville bara gå en viss sträcka, samma väg fram och tillbaka. Till slut blev det till att hoppa ner i vagnen, under skrik och protester..... Väl hemma blev det fikamacka, mitt nybakta, hembakta morotsbröd. Mucho smarro!
Vidar var vansinnigt osocial, han ville ha macka och sen skulle han gå upp och sitta vid teven och titta på Aladdin, i vanlig ordning :-D
Jag har ett problem. Jag behöver nya bilder. På mig själv alltså... Typ NU! Bah!
Torsdagsfrågan
Onsdagsfrågan
Tisdagsfrågan
Fräschaste svenska manliga / kvinnliga kändis?
Idéerna sprutar ur öronen på mig!
Hur som helst: Nu har jag skitmycket idéer om allt och inget och energin har inget slut! Jag rensar bland kläder, mina och barnens, jag städar, organiserar om och röjer överallt! Barnens kläder sorteras i rosa / blått och neutrala nyföddkläder, storlekar - you name it! Mina kläder sorteras i höst / vinter, vår / sommar, bortskänkes och så har min enda förälder fått en egen hög att gå igenom. Guud så skönt när man har koll på saker och ting! Var sak på sin plats liksom :-)
Idéerna och inspirationen sprutar ur öronen på mig och jag vet snart inte vart jag ska göra av alla tokigheter jag kommer på! Calle blir så där lagom less ;-) "Lyft av den dörren, måla det, slipa det, hämta det från vinden, ställ upp det på vinden (dit upp går jag nämligen inte själv, aldrig i livet! Det kryllar av råttfällor och skit, och det kryper i hela kroppen på mig bara Calle drar ner trappen... Uuuuh!)".
Tänk om man alltid kunde vara sån här och ha idéer och lösningar på precis allt! :-D
Måndagsfrågan
Hahaha!
*Igårkväll skulle jag tända fönsterlampan i Vidars rum. Jag gick dit, och började dra ner persiennerna. Jag kom på mig själv när de var halvvägs ner, drog upp dom igen och gick ut därifrån. att tända lampan glömde jag ju givetvis bort....
*Undrar hur många gånger jag har hällt vällingpulver i kaffefiltret istället för kaffepulver? Imorse var inget undantag, men som tur är så kommer jag på mig själv innan jag hinner dra igång bryggaren.
*Idominsalva, Helosansalva - you name it! Ibland är det nära att man tar helt fel på tandborsten....
*Blöjan bak-och-fram. Men jag vet iaf att jag inte är ensam om att lyckas med detta :-D Jag har även lyckats ta på både mig själv och barnen kläderna bak-och-fram och utoch in. Helt sanslöst!
*Igår gjorde jag nog det bästa - jag plattade håret, noga och ordentligt. Sen gick jag ut i regn. Ge mig en vild gissning på hur du tror att håret såg ut när ajg kom in igen? Inte fan var det platt längre iaf :-D
Fredagsfrågan
Bästa plagget och varför?
Today is my day!
Vidar har haft en hyfsat bra dag idag. Vi har redan varit ute på vår dagliga tur, min fyrakilometerspromenad. Vi trotsade regnet och stövlade (hahaha) ut i vattenpölar, lera och dränkt gräs. Leylia somnade omedelbart, Vidar gick en bit och samlade ihop saker att ge sin underbara mamma, jag fick bland annat ett snigelskal med en inneboende skiträdd snigel :-D En och annan kotte gav han bort också... Han är det charmigaste som nånsin gått i skogen!
Men jag måste få kasta lite dynga också. På alla dom som är ute och går med sina hundar i skogen här borta. Alltså, strunta i att ta med påsen och plocka upp bajset! Det är väl ändå bättre det än att det ligger ihopknutna bajspåsar längs med spåret? Hur skabbig får man bli liksom!? Det knallar omkring barn där! Snusk! Äckelpäckel!
Hur som helst så var Vidar supernära att somna (det var ju det som var själva poängen med att gå ut så mycket tidgare än andra dagar....) Men, no no! Han ville bara inte. Så vi gick hem igen, laddade en vällingflaska och Vidar tog plats i soffan framför Lejonkungen. Han somnade ändå inte.
Jag och Leylia satte oss nere, läste Sköna Hem som kom idag, drack Latte och åt skorpor (ser du Calle, jag äter visst när jag är själv). Nu tittar båda barnen på Lejonkungen "Ni ska kalla mig herr Griiiiiiiis!! AAAAAAAAAH!". Jag ska avsluta min prenumeration på Sköna Hem och sen ska jag göra mysungarna sällskap :-)
Today is my day :-)
/C
Dagens fråga
Skogspromenader och djupa funderingar
Idag tog vi en runda i skogen, igen. Ungarna tokslocknar nästa direkt, så egentligen borde jag ta mig ut vid tolvsnåret istället för vid två-tretiden.
Hur som helst så får man sig några minuters lugn och ro, och det tas tacksamt emot ;-)
Jag vet inte vart jag fick det ifrån, men så började jag fundera på hur tusan jag och Calle hittade och föll för varandra? Jag menar, vi är som natt och dag! Om inte ännu mer olika ;-) (Jag pratar givetvis utseendemässigt)
Jag är liksom liten, korthårig, flummig, blond och babyrosa. Poppig, skulle man ju också kunna säga. (Popsnöre på Drydianiska) och jag lyssnar på Winnerbäck, Afzelius, det mesta svenska man kan hitta. Och populärmusiken från Rix :-D (Fregie, Nelly Furtado, Enrique Iglesias, osv, osv, osv....)
Calle är lång och mucho strongo, långhårig och skäggig, allvarlig och svart (svarta tröjor, svarta byxor, svarta kängor, svart låååång rock, you name it...) Och så lyssnar han på skrål och skrääl där man inte kan urskilja ett enda ord i texten ;-)
Det enda vi har gemensamt är två barn och ett hus typ. Hahaha!!!
Så... Hur pusslades vi ihop liksom? Alltså, hur kunde en lång, mörk, mystisk man falla för en babyrosatransparent, bara-en-fot-på-jorden flummigt popsnöre som jag?
Helan och Halvan liksom. Hahaha!
Det är det som är chaaarmen!
Vem vill vara ihop med en kopia av sig själv liksom? Inte jag iaf....
Underliga ungar
Förut förde dom ett jäkla liv, tills jag tog fram dammsugaren. Leylia somnade i gymmet på köksgolvet, det är inte första gången hon somnar till oljudet av dammsugaren. Vidar ville genast hjälpa till :-D Ibland har vi verkligen riktigt, riktigt roligt :-)
Jag tog tag i tvättstugan när jag ändå höll på, rensade lite och skurade tvättstället, det var alldeles tjockt med målarfärg.... Jag fick bort en hel del, men till det som är kvar krävs svinto.... Jahaja, om vi ska ta oss ut snart kanske...?
Och så en fråga: Är det ingen som vågar svara på mina frågor jag ställer om sexigt och osexigt? ;-)
Onsdag
Den här natten resulterade i sovmorgon :-[
Morgonen började på det gamla vanliga viset med gap och skrik. Vid första blöjbytet blir Vidar helt galen och skriker för allt vad han är värd. Jag har ännu inte lyckats lura ut vad det är han har fått för sig när det gäller dagens första blöjbyte.
Vädret suger, så det blir inget fotande i skogen idag :-[
Alltså, hur mycket orkar man?
Skogspromenad
Sen gick vi en sväng på parkeringen, sen ville Vidar gå till farbror David som troligtvis inte är hemma (gissa om han grinade när jag satte honom i vagnen och vi bara gick förbi!) efter en stund tog vi oss ut till skogen och där skumpar det så skönt så att båda slocknade i vagnen. 3km gick jag utan protester. Härligt! Imorgon ska jag ta en tur till skogen igen och fota! Jag har hittat värsta fotoställena! Riktiga höstfoton!
Vi gick förbi dagiset och jag kände mig som sämsta förälderna ever (jag känner mig aldrig som nån världsbäst förälder verkar det som) när jag såg alla ungar som sprang runt i tjockjackor och tjocka mössor! Mina barn har tröjor (lager-på-lager-på-lager) och ganska tunna mössor, inga tjockstickade varianter iaf. Vidar har åtminstone kängor på sig ;-)
Och nu tittar han på Aladdin för tredje(!!!) gången idag. Nya favoriten? Skulle tro det va...
Same, same - but different
Så... När det var dags att gå ut så började den vanliga visan: Vidar ville inte ha långkalsonger under mysbyxorna, han ville inte ha tröja, han ville inte ha mössa eller skor. Till en början försökte jag prata med honom och förklara att han komemr frysa om han inte har kläder på sig. Och skor måste man ha, annars blir det till att bara åka vagnen (vilket slutiligen resulterar i gap och skrik, det med).
Jag är iaf glad att vi har panel i hallen (Men jag är ändå helt inne på turkos tapet i hallen). Han låg innanför dörren och sparkade på väggen och dörren tills skorna var av. Då var gränsen nådd. Jag kände bara att "aldrig att jag tar med honom ut när han håller på så!" Det blev inget gå ut och leka. Istället bar jag upp världens argaste unge på rummet och gick ner för att somna lillasyster. Vidar satte sig i hallen där uppe, knäpptyst. Jag kände mig urusel och som en komplett idiot. Mammahjärtat värker! Men samtidigt måste man ju markera att man inte kommer nån vart med gap och skrik. Det resulterar bara i en stund för sig själv, på rummet. Ungefär som en skämshörna.
Varje gång han blir ledsen så kommer han fram och vill kramas, och vi satt länge i hallen förut och bara kramades hårt och tröstade varandra.
Men det verkade onekligen som att han förstod, när han satt där ensam i hallen, att "Nähä, det blir inget gå ut." Nu är han lugn, tittar på Aladdin för andra gången idag.
Är det någon som har tips och idéer på hur man handskas med en tvååring som bara skriker och skriker och skriker. Madde, du har ju två. Hur har du gjort?
Sexigt och osexigt del II
ppm - papper, koder och tidsslöseri
Sen, under hela samtalet så sa killen "liksom, ba, typ, liksom.... liksom.... jamen typ ba, liksom, liksom, liksom, ba..." Jag kunde knappt hålla mig för skratt! Vart är språket på väg, typ? Haha!
Sexigt och osexigt
Allt av varje
Herrigud! Nu är det projekt rensning som gäller här i huset! Barnens kläder ska det rensas bland, sorteras, skickas till Returen och läggas upp på vinden. Så idag tänkte jag att jag skulle sortera Vidars från Leylias, förstort från försmått. Vidars urvuxna kläder som Leylia aldrig kommer ha, osv, osv, osv. Jag fick hjälp av Hjälpsamme Herrn - Vidar. Han var jättesöt och jätteduktig, men det resulterade bara i att jag fick börja om ;-)
Igår rensade jag ut lite grejer som barnen ärvt, men aldrig använt. Och även från min klädsmaling:
Calle -Vad är det här?
Jag -Kläder, som ska skickas till Returen.
-Ska vi slänga allt det här?
-Det ska skickas till Returen.
-Men... Men.... Men.....
-Men det är inget som används. Vi kan inte spara på allt....
-Men den här då?
-Den är min. Den ska skickas.
-Varför då?
-Har du t.o.m sperarationsångest när det gäller mina grejer?!
Egentligen borde man skita i att rensa och sortera, och bara skicka rubbet! Men vem har hjärta att slänga första plaggen liksom? :-)
Vidar. Vidar, Vidar, Vidar. Hur kan en sån lite människa ha så mycket vilja? Och hur kan ett barn ha så starka lungor? Och framför allt, hur kan man ha orken att skrika sig igenom allt som ska göras - tandborstning, läggning, mat... You name it liksom.
Jag tycker inte jag säger annat än "Nej, Vidar" "Inte så, Vidar" "Akta, Vidar" "Sluta, Vidar" "Försiktigt, Vidar" "Ta det lugnt, Vidar" "Det hjälper inte att skrika, Vidar" "Vidar, du vet att du inte får göra så"
Det jobbigaste just nu är att han börjar skrika så fort jag säger "Nej".
Gaaaah! Jag håller på att bli tokig!
Man märker ju så himla väl att han tar efter allt man själv gör. Han sätter på spisen, det är ju jätteroligt eftersom det tänds röda lampor när man vrider på knapparna. Han slänger ner kläder (och allt annat också för den delen) för trappen. Men när det gäller det sistanämnda så har jag mig själv att skylla då jag själv gör likadant "Det här är tvätt, det ska ner...." Och så slänger jag allt (alltså, kläder, handdukar, sängkläder och såna saker givetvis) över räcket. Och innan jag kom på att det är mitt fel alltihop! Haha!
Men han har sina stunder, han med. Som igår: Jag var dödstrött och kände bara att "Jag oooorkar inte meeer!!!" till slut sjönk jag ihop på golvet och grinade. Tokgrinade. Vidar gick förbi mig, vände sig om och tittade på mig där jag satt med huvudet i händerna. Och så gick han fram till mig och pussade mig (med nappen i munnen) mitt på huvudet, sen vände han och gick därifrån. Då grinade jag ännu mer. Hahaha!
Igår när Calle tog med sig Vidar på en shoppingrunda till Ica så lyssnade jag på Veronica Maggio. "Nöjd" är ju bara hur bra som helst! Jag lyssnade på den säkert 10ggr på raken! Det är det som är felet med mig och mina skivor säger Calle, att jag lyssnar sönder en låt i taget. Men vadå, är dte en bra låt så är det, man får väl vara glad så länge det varar ;-)
Jag passar iaf på att lyssna på allt som Calle avskyr när han är på jobbet. Tacka mig för det ;-)
Och så har jag konstaterat att jag inte förstååår vad det är som alla ogillar så med Victoria Beckham. Hon är ju skitsnygg (tänk om man kunde se ut så när man fött tre barn liksom), och inte så vansinnigt korkad som jag trodde (visst är hon korkad när det gäller vissa grejer, men inte såå korkad.)
Hur som helst så kom jag att tänka på sexiga/osexiga ord och när man känner sig sexigast/osexigast. Personligen så kan jag utan tvekan säga att jag har aldrig kännt mig så jäkla osexig som när jag vart gravid. Och jag känner mig nog sexigast när jag stiger ut ur duschen.
Och Calle konstaterade att världens osexigaste ord är "framstjärt". Jag kommer inte på nåt.
Så nu ska jag dra igång en ny blogg, med frågor och svar. Jag ställer frågorna och ni svarar.
Well. Det kanske kommer updateringar senare idag :-)
Fredagskvällen
Hur kan man orka lägga så mycket vikt vid sin vikt liksom? Bara en sån sak borde ju få en att rasa....
Vi hade iaf mucho trevligt ikväll. Trots att jag och Leylia är aptrötta. Och trots att Vidar visar sin järnvilja "Mer ketchup.... Mer...mer...mer.... JAG VILL HA KETCHUP!" Hade han kunnat utala just de orden så hade han säkerligen gjort det ;-)
Och Joel. Lille Joel. Jag har fått så mycket komplimanger från farbror Joel så han är väl helt slut vid det här laget. Han har varit snäll för en hel livstid ikväll. Jag är undantaget. Jag är inte som alla andra. Jag tacka & bockar, bugar & trugar. Han har aldrig sagt så mycket snällt till mig (säkert inte till någon annan heller) på så kort tid förut. Eller överhuvudtaget.
Tänk vad olika syskon kan vara ibland:
David - Han är verkligen alltid snäll och trevlig! Det slår liksom aldrig fel.
Calle - Han är snäll nästan hela dygnet, och trevlig alla timmar utom de på morgonen ;-)
Joel - Han är aldrig snäll, och sällan trevlig. Utom idag då.
Mycket ska man vara med om...
Idag hade han tydligen väldigt tråkigt på övervåningen, så för att göra tillvaron lite mer spännande så slängde han ner lära-gå-vagnen för trappan! (Ge mig ett enplanshus!) Då fick jag ur mig "VIDAR ANDRÉASSON!!!" Så blev jag arg givetvis, och höjde rösten åt honom (och samvetet sparkade mig i röven!) och sa att så där gör man minsann inte. Då började underläppen darra och sen kom tårarna och så ville han ge sin mamma en kram, en på varje axel. Åååh, mammahjärtat gick i bitar! Guud vad jag tyckte synd om honom, så mamma fick snällt hålla tårarna tillbaka och säga "Förlåt älskling...."
Jag skällde trots att jag bestämt för mig själv att aldrig göra det. Det hjälper ju inte. Visst måste man kunna låta sträng på rösten, men att skälla/ gapa/ skrika kommer man inte långt med. Jag vill inte bli en sån som skäller, jag hade det själv så och vet att sånt inte funkar. Det resulterar bara i att man (som barn) undrar när personen ska gå i taket nästa gång.
Jag gör allt jag kan för att bita ihop, sätta mig ner mittemot honom för att komma på hans nivå och prata / förklara för honom - både när han gjort bra saker och när han gjort sånt han inte får.
Guud vilken ångest man kan få! Usch, jag kommer inte kunna sova inatt...... Mitt mammahjärta ligger i småbitar!
Ser man på...
Ja, jag vill byta efternamn. Men vilkennormal människa slänger ut 1500 spänn på att byta några sktena bokstäver?Inte jag. Tyvärr får jag väl säga också....
Måste man gifta sig för att byta efternamn? Det kostar ju ännu mer!
Mina bebisar skriker efter mig :-)
På jakt i terräng
Alltså, blev jag bortskämd när jag gick på NFI?
Jag har nu ringt runt till fyra olika salonger för att ta reda på hur mycket dom tar för att bleka slingor, och hur lång tid det kan tänkas ta. Med tanke på Leylia och amingen så kan jag ju som inte sätta mig i hur många timmar som helst för att bli blond igen. Men så tappar jag sugen fullständigt och känner bara att "Näe, jag skiter i alltihop." Jag blir sån vid motgångar. Men priserna kryper neråt och tiden går åt samma håll, vilket ju är positivt :-)
Sista stället jag kollade är en salong där jag gått tidigare, och som jag vet är superduktiga. Jag är sugen på att ringa och beställa tid. Faktiskt.
Vilken jävla nytta jag har av min frisörutbildning! ;-)
Sen var jag inne och kollade om/vad det kostar att byta efternamn. 1500 spänn! För att ändra några sketna bokstäver! Det är ju sinnessjukt!
Vi har iaf vart ute på promenad i skogen. Mysigt värre, och riktigt härligt väder! Jag fick ta av mig tröjan och gick i bara kortärmat. Guud vad härligt! Vidar gick en bra bit, men sen blev han trött och orkade itne mer. Jag satte honom i vagnen, vilket resulterade i att han blev hysterisk! Det var bara till att ta upp honom igen, och då fattade jag snabbt att han ville bli buren, inget annat. Så jag lyfte upp honom och då bjussade han på en puss, det var ju gulligt ;-) Så, idga har jag lärt mig att köra syskonvagn i terräng med sovande bebis och bära en tung tvååring på armen, samtidigt.
Vi hade iaf supermysigt och Vidar var helt fascinerad av allt han såg! :-D
Klockan är nästan 18 vilket är lika med maaaat! :-)
Appropå absolut ingenting
Tanken slår mig varje gång jag ser honom (han har varit här sen i april/maj) och nu måste jag bara ventilera, och kanske finns det någon som kan stilla mina djupa funderingar? ;-)
Levande död
Vidar sov inget på hela dagen, så han somnade snabbt. Men Leylia är verkligen inte lika enkel. Hon sover tio minuter i stöten, max en kvart. Och hon är svårast på kvällarna, hon vill helt enkelt inte sova oavsett hur trött hon än är. Det värsta är ju att jag inte vet vad det är hon vill. Jag försöker med mat, men det duger inte. Jag bär, jag sjunger, jag kramar, ger nappen och jag känner mig mer död än levande!
Dagens onödiga vetande: Jag har ungefär 10sekunder per dag, för mig själv. Det är när jag går till och från brevlådan. Det ger alltså 50 sekunder på en vecka, eftersom det inte kommer någon post på söndagar och på lördagar brukar Calle smita ut och hämta tidningen. 50sekunder!? Jag skojar faktiskt inte. Tro på fan att jag inte har något liv utan mina barn i närheten.
Nu till något roligt: Vidar har blivit helt besatt av att ha blöja på sig. Så när man tagit av den förbrukade blöjan och inte tar på någon ny direkt (jag tycker att han kan gå utan när vi är hemma) så skriker han för allt vad han är värd. Tar man inte fram någon ny så hämtar han en själv, lägger sig på golvet och väntar på att man ska hjälpa honom. Så, igår då: Vi gick igenom hela den där proseduren med att han hämtar blöjan själv, jag tog på den och ett par kalsonger. Men ett par räckte inte så han gick och hämtade ett par till, la sig på golvet och vänatde på att jag skulle ta på dom också. Hahaha! Ibland kan man ju bara skratta ihjäl sig åt honom! :-D
Jag har redan hunnit baka kladdmuffins idag! Smaskens! Jag måste ju ha nåt på tisdag-och onsdagskvällarna när det är Desperata hemmafruarna och Grey's. Fast till förra avsnittet av Grey's och även kvällens och nästa avsnitt kommer väl handla om olyckan i hamnen? Då är ju frågan om man verkligen är så himla sugen på att äta ändå...?
Höst-Vinter-Vår-Sommar
Jag saknar MittNordenleden ;-)
För att få ut mesta möjliga, underbara av hösten så ska man tillbringa hösten i Östersund.
Sommartid ska man utan tvekan bosätta sig i Skalhamn.
Vintertid ska man vara nånstans i Trollhättetrakterna, för att slippa vansinneskyla á la Norrland.
Men våren då, vart ska man tillbringa den? Det tog liksom bara tokstopp och jag har inget bra vårställe....
Tisdag 2/10
Jisses, idag kom jag upp i tid! Jag vaknade av att alarmet gick igång på mobil nr.2 som givetvis låg i hallen. När jag ändå stog där och, finally, fick tyst på telefonskiten så tänkte jag att "Vafan, jag är ju ändå uppe...." Frukost i lugn och ro och vilken brakfrukost sen! :-D Jag hann t.o.m läsa klart hela tidningen och tvätta håret innan Leylias mage kurrade så högljutt så jag kunde hört det ända ner till köket. Jag kröp ner mellan elementen och matade Leylia medans Vidar gick upp och satte sig framför teven med frukosten jag gjort iordning åt honom.
Jag har fått en låt på hjärnan, jag har bara hört (sett) den en gång med föll handlöst! "Chenelle ft. Cham - I fell in love with the DJ" Himmel vad bra! Man kan liksom inte sitta still! :-D
Winnerbäck i Uddevalla i november. Vad ska man säga om det.... Jag gråter inte över att ha några biljetter. Det tar emot att säga det. Jag har så mycket annat som roar mig just nu. Jag föredrar att vara hemma med knoddarna och samvetet skulle ge mig en rejäl omgång om jag så bara tänkte tanken på att hitta på nåt utan mina bebisar. Jag minns hur samvetet sparkade skiten ur mig på MetalTown 2006. Den ångesten vill jag inte vara med om igen! Jag sa redan då att när man skaffar barn så avsäger man sig rätten att ha roligt på egen hand, och det står jag för.
Hur som helst så nöjer jag mig med skivan (men den är å andra sidan ett måste). Winnerbäcks senaste alltså.
Idag kommer mamma hit, igen. Vi ska leka med blekning :-)
På tal om blekning så måste jag ringa firssan idag också. Och så måste jag ringa Telenor. Och så ska jag försöka hitta en lösning på trots-terrorn, det kan ta mig resten av livet. Hahaha!
