Ibland undrar man...
Hört på bussen: Fyra tjejer kliver på, en av dom fyller 15 år. Hon och en av de andra tjejerna (en 17åring) diskuterar mycket viktiga saker...
-"Men du fyller alltså femtåååån! Tänk när du blir lika gammal som jag, då kommer du tycka att femtååånåringar är skiiiitsmååå!"
Woooow! Om två år kommer hon tycka att 15åringar är skiiiitsmåååå.... Om två långa år. Då kände jag mig som en gammal rugguggla. För änkt när dom blir lika gamla som mig, då kommer dom tycka att 15åringar och 17åringar är skiiitsmååå :-D Man får sig ett och annat bryt på bussen, man skrattar gott åt allt roligt man hör, ser och överhuvudtaget får vara med om. Det är vid såna tillfällen som jag undrar hur roligt det egentligen är med körkort och att sitta själv i en bil? Inte särskilt underhållande va...
Idag körde busschauffören fel. Han glömde svänga vid rödljuset och fick köra en omväg. Det var tack vare tvärniten vid rödljuset som jag vaknade. Annars hade jag säkert hamnat jättefel.
Igår fixade jag äntligen naglarna. Jag känner mig som folk. Hot, hot, hot :-D
Någon som vet vart man kan få tag i "Fresh laundry"? Sånt där vatten som luktar aaaasgott, som man häller i ång-grejen på strykjärnet.... I want!
Och parfymen Clean. vart finns den att få tag på? inte på Åhléns och Kicks iaf. Såvida jag inte har blivit lurad av personalen?
Hur är det egentligen tänkt att man ska kunna hinna med allt? Jobba, köpa nya grejer (tvättmaskin), ta hand om tromben, tvätta, städa, äta, stå, sova, tänka, och bara vara? Dygnet har alldeles för få timmar, fast hade det vart fler så hade garanterat inte det vart good enough det heller....
Smygreklam
Jag har fastnat för ett nytt hudvårdsmärke. Jag har tidigare varit helt insnöad på Olivserien, som bl.a finns att köpa på Åhléns. Jag gillar fortfarande serien mucho much, de har behaglig doft och enkla lättanvända grejer, sköna grejer! Men jag har gått över till Dermanord. Herregud, vilka produkter!
Saltscrubben is to die for! Huden blir len som en bebirumpa och den doftar så fräscht! Man kan sitta och skrubba t.ex. fötterna och händerna i evigheter!
Andra sköna produkter är:
* Foaming Facial Wash. Smått löddrig och ger en fräsch känsla efteråt. Helt klart en favorit.
*Body Balm - White Chokolat. En oljig balm. Doftar vit choklad. Vem kan motstå det?! :-)
* Refining Freshener. Ett ansiktsvatten man blir beroende av, fräscht och bara en skön avslutning.
* Mineral Powder. Det smälter in i huden som en foundation. Jag vill inte se spacklad ut, och den här ger ett naturligt resultat som man bara inte kan vara utan när man väl testat. Jag kan gå ut osminkad, men jag lämnar inte huset utan en dejt med mitt puder! :-)
*Coverstick. Bara så bra!
*Lipgloss. Samma här, det ska vara - men inte utmärkande. Princess (ljusrosa, smått glittrigt), Orange (det ser sjukt ut, det är helt knallorange! Men det ger ett fint aprikost resultat, såvida man inte kladdar på tusen lager.) Cold ruby (det är möskt, ovanligt mörkt för att vara på mig, men jag gillar det. Det passar mig utmärkt när det ska vara det där extra.) Nude har jag testat också. Det smakar choklad och är bara naturligt och väldigt fint.
Det finns en makalöst skön ansiktspeeling också, som jag tyvärr inte minns namnet på....
Som sagt - deras produkter är helt suveräna! :-)
(Smygreklam utan dess like! :-D )
Jag...
Klänning: Gant
Bolero: Flash (lånat av mamma)
Örhängen: Köpta i någon butik på Kärnan i Östersund. (Payback från Daniel)
Armband: Fått av mamma, köpt när hon var runt 18.
Väska: Liljeloods. (Just det, det är egentligen ingen väska utan ett glasögonfodral)
Jag
Jag, i min absoluta favoritklänning!
Living nightmare
Man läser så mycket, tror att man kan inbilla sig hur det kan kännas. Tills man står där själv, och känner hur plätten man står på plötsligt försvinner. Maktlösheten tar över och man går av ren automatik, trots att man egentligen varken ser eller hör. Jag minns knappt någonting, det har gått så fort. Jag vill aldrig hamna där igen, jag vill aldrig känna så igen. Jag gör vad som helst, jag sätter mitt liv som pant, bara det aldrig händer igen.
Jag önskar inte ens se min värsta fiende uppleva en sådan här dag.
Helsikesförbaskadejäklaskitrackarnsidioti!
I vintras gick spisen åt skogen. Då vart jag inte glad. Jag vart inte ens glad över att ev. få en sprojlarns ny, självvald heting till spis. Det är dyyyyrt med vitvaror! Det finns sjutusenåttioelva andra saker som är mer spännande att använda kortet till. Calle och farfar fixade turligt nog spisen :-)
Idag är det, hejsanhoppsan, den vita vara jag aldrig någonsin skulle kunna leva utan - tvättmaskinen! Den snurrar inte, den surrar och spolar, men den snurrar inte. Den centrifugerar inte. Men hallå - give me rena kläder damn it! (Jag har förvisso kläder för en hel armés livstid i garderoben, men jag vill givetvis ha just de kläder som ligger i maskinen!) Bah!
Tills slut, efter ganska många om och jättemånga men, så slocknade lampan och jag kunde öppna luckan. Kläderna som låg överst var kruttorra, kläderna som låg underst rann det om. Passande nog hittade jag en reklamsida i Elle Interiör idag, en tvättmaskin som tvättar på futtiga 15 minuter! Jiiihooooo! Men som sagt, jag kan lägga guldet på roligare saker.Dessutom ska jag till Ikea om en vecka, så före det kan jag absolut inte köpa nåt så dyrt (och garanterat inte efter Ikea-trippen heller...)
Alla vitvaror är från -97. Det känns inte som så längesedan, men det är ju, damn it, elva långa år sedan! Det tro på tusan att grejerna börjar protesta! Nu börjar jag förstå varför de sålde huset. Det var banne mig bra tidsplanering (ja, jag tror att många människor gör allt med elaka baktankar... Erfarenheter säger mig att den man minst anar kan gräva ner sig själv på det viset, och planeringen kan pågå så länge som 8 år, väl dolt dock.)
Well, nummer tre av "Helsikesförbaskadejäklaskitrackarnsidioti"-listan är mina glasögon. Jag måste ha ett par nya glasögon, och det banne mig fort! De här har fått sig så många smällar nu så att de inte sitter de jag sätter dom. Senast igår fick de sig en spark av min son. Idag fick de sig en tillknyckling av dottern. Som sagt, de faller snart isär av sig själv. Nummer fyra är min söta dotter, som spydde ikväll igen. Två kräksfria dagar, men så ikväll var det dags igen. Det kan visserligen ha varit tillfälligt. Behöver jag säga ytterligare en gång varför jag inte kan leva utan tvättmaskin? Funkar de dessutom så är ju det ännu bättre....
Onsdag
Barnen kräks inte längre! Inte på hela dagen! Guud vad skönt! För jag hade nog inte orkat ett kräksnatt till.... 5-8ggr lyckades hon få ihop till inatt. Jag har fått turen att inte bli längre än 1,60m. Det innebär att jag inatt, utan problem, kunde sova på fel håll i sängen - längs fotgaveln. Resten av sängen var....blöt.
Idag har jag vart uuurdålig. Jag tvingade i mig en halv macka till frukost, sedan år jag först vid 20-tiden ikväll. Anki försökte få i mig en shake, bara för att ha någonting i magen, men det gick bara inte.
En dag kvar. Jag måste orka en dag till, annars kan jag inte fixa naglar och köpa färg i helgen. Det är som när man var liten och vill gå på fredagsdiscot, då fick man banne mig knalla till skolan på fredagen, annars blev det inget discot på kvällen..... Nagelfix är lika roligt för mig nu, som disco var då :-D
Well. En dag kvar. En kund i taget.
Idag fick jag gå med uppknäppta byxor. Jag hade så ont i magen! Jag såg gravid ut.... Jag kunde inte ens sitta ner. Huvudet värker, hela kroppen värker och magen tumlar runt.... Jag köpte mig en stor fet gottepåse idag för att tröstäta. En sketen godis fick jag i mig, sen tog det stopp. EN SKETEN EN! Det var det snålastejag vart med om på år och dar....
Vi hamnade i en diskussion förut, jag och Calle. Jag hade satt upp luggen och jag ser ut som ett riktigt skabbigt pubertetsfjun i pannan. Skabbigt, som sagt...
Plötsligt tittade Calle på mig och slänger ur sig:
-MEN HUR SER DU UUUUT!?
-Tyst med dig! fräste jag tillbaka. Inte ett ljud till!
-Men vad har du gjort?
Vad var det för fjantig fråga? Jo, det är så här. Jag tog en sväng med tidsmaskinen och åkte tillbaka till det ljuvliga nittiotalet och Dalboskolan. Jag fick ju aldrig uppleva det här med förstört ansikte och hormoner och skabbiga pubertetsfasoner, så jag tänkte att jag tar det nu istället.... Doesn't that sound good?! Man säger väl inte till någon halvflint att "Vad tunnhårig du har blivit!" Eller?
Bah! Påminn mig inte liksom! Det finns så mycket fördelar med lugg, och det utnyttjar jag nu ;-)
Det är väl tur för honom att han är så charmig, vilken annan människa som helst hade åkt på en propp.
Time for bed....
Sjukstuga
Men vem är jag att yttra mig för klagomuren, jag som har haft fjantigt friska barn. Någon feberknäpp emellanåt (vid tandsprickning) och ett öroninflammationstillfälle. På nästan tre år. Som sagt, vem är jag att yttra mig för klagomuren?
Vidar kräktes vid minsta lilla matsnutt hela första halvåret i livet. Jag är härdad. Vi är härdade. Men när man inte kan påverka eller hjälpa, utan bara se på när de kräks upp allt de får i sig, då börjar jag nästan gråta. Det enda jag kan göra att hålla dem i skinnet, torka sura vattenpölar på golvet, försöka få i dem något nytt och hoppas på att det får stanna kvar.
Leylia somnade på under minuten när jag la henne i sängen. Jag tussade med fingrarna i håret på henne och hon såg nöjd ut när hon somnade. Vidar pratar från sin säng, Calle målar och jag tycker synd om mig själv. Jag mår dåligt, min mage har fått frispel. Så länge jag inte kräks så är jag nöjd. Tre dagars jobb ska jag väl klara av?! Två dagar till, sedan kan jag bli sjuk i tre dagar. Fast en av dagarna har jag tänkt ge mig iväg och inhandla färg, samt dona mina naglar. Så det ger mig max två sjukdagar.
Hjälper det att svälja snuskiga vitpepparkorn nu, eller är det för sent?
Måndag
Idag ahr vi shoppat. Vidar har fått massa nya kläder, Leylia fick ochkså lite påfyllning i garderoben. Vi inhandlade en cykelhjälm till Vidar också. Så idag har jag och Vidar provåkt min cykel :-) Han har även hunnit med lite annat idag. Jag kan sägva så här - Vi har aldrig haft magsjuka barn. Vi har klarat oss i över 2,5 år. Tills nu. Han har åkt på någon light-variant. Igår kväll skickade han upp en hel del (vid matbordet. Vi satte oss inte ner igen....), sedan var det lugnt. Tills i eftermiddags.... Min stackars grisekno. En alvedon och en flaska välling senare var han på benen igen. Förhoppningsvis håller det i sig. Jag är inte så sugen på att dra på mig något sådant, men trots det så har jag inte tänkt mig för utan pussat på honom som vanligt och ätit från samma glass, sked, gaffel som honom. Det är nog no problem.
Jag har lämnat in min mobil idag. Så nu är jag utan alarm, klocka, musik och tidsfördriv. Vad tom man känner sig utan fonen. Det är ju helt vansinnigt att man kan bli så beroende av en pryl... En pryl liksom.... Sjukt, som sagt. Jag lämnde in den i förbifarten och brydde mig inte ens om att få en lånetelefon. Förhoppningsvis hamnar den i det gula kuvertet :-D
Jag tror nog att jag överlever. Man kan ju hoppas.
Förresten så börjar det bli dags att printa ner en önskelista. Jag hittade en dataväska när jag lämnade in fonen idag. En rööööd. ÅÅh, så fin! Tänk vad viktig jag skulle se ut om jag hade en röööd väska att bära datorn och pärmarna i (istället för en Frölundapåse)! Åååh..... Och så ska jag önska mig en klocka, en manlig variant. Det är så snyggt! En enkel, stilren - men karlig. Och Lancôme. Och White Musk (The Body Shop). Polarn och Pyret (det är en typisk mammagrej, att önska sig saker till barnen). Och Samba Heat!
Det räcker så va?
Fantastiskt, jag som alltid tror att det ska bli så svårt att få ihop en vettig önskelista, men det här var ju gjort på notime! :-D
Dags för sängen. Imorgon är det jobb som gäller... Det värsta är att jag fått blodad tand, vi har så mysigt när vi är hemma alltihop...
Söndag 22/6
Helgen före midsommar spenderades i Skalhamn och på söndagen åkte vi raka vägen från Skalhamn till mitt jobb. Det var dags för den årliga balen i Thn, och jag hade en uppsättning på schemat. Det blev kalasbra!
Det känns som att jag tillbringar all min vakna tid hemifrån. Det är resvägen till-på plats-resväg hem. Och de som rattar fordonen på resvägen är riktiga krattor! I måndags var bussen exakt 30 minuter sen. I tisdags var den 43 minuter sen! Om det hade varit lördag.... Men det var det ju inte. Jag ringde till Västtrafik och förklarade (till viss del lugnt och sansat, men med galet tydlig irritation på rösten) att bussen ÄR SEN! Egentligen hade jag bara velat skrika rakt ut att dom kunde fara och flyga, att jag vill ha pengarna för busskortet tillbaka och att jag aldrig mer tänker åka med deras nochiga, tidsoptimistiska katastrofer till chaufförer.... Personen på Västtrafik frågade lite försiktigt om det inte kunde vara så att jag råkat slinta med blicken och tittat på lördagstabellen?
-Skojar du? Jag vet väl hur man läser en tidtabell!
-Jamen...Jamen....De enda tiderna jag kan hitta som stämmer med de tiderna du säger är på lördagstabellen...
Det var tur att han inte såg mig i just det ögonblicket... Sanningen gick snabbt upp för mig. Hur kunde det vara möjligt?! Är jag verkligen så körd i grus? Tydligen...
Pinsamt? Jodå, litegrann.... En liten aning.
Calle kom häromdagen hem med Max-mat. Avocadoburgaren smakar kebabpizza. Det låter wierd, men den smakar inte så konstigt som det låter...
I torsdags var jag ledig. Då tog vi oss till dagis. Mina barn ska börja på dagis. Mina små, små, små bebisar ska börja på dagis med massa andra stora, hemska bufflar som kallas barn. Mina små trollungar. Hur ska detta gå? Hur ska dom kunna överleva utan mig? Eller ännu värre - hur ska jag kunna överleva vetskapen att någon annan tar hand om mina barn!?
-Ni kan ringa under dagen och kolla av läget... Jag vet själv hur det var, och det känns bättre att ringa och kolla.
Det var dumt sagt. Vad kommer jag göra på arbetstid tro? Ringa till dagis? Je. Säkert mer än en gång om dage....ehum...i timmen.
Midsommar firades i Skalhamn! Och geuss what! En kändis har bosatt sin vagn på campingen! (ingen kändis kändis, utan en kille som bodde på våran gata i staaaan (i Brålanda) när jag växte upp. jag kommer säkert gå förbi människan både tretton och fjorton gånger utan att känna igen honom. Jag har säkert redan gått förbi....
Nu börjar sommartid! Arbetsdagarna blir färre, och det ska bli så fantastiskt skönt att bara vara med barnen och Carln min. Ledigheten börjas med en tur till plånböckernas mecka tomorrow. Me like :-)
Jag har blivit bokad på dejting-fronten. Jag har fått en Ikea-dejt! Åh, så roligt! :-)
Ikväll körde vi på projekt lägga-leylia-i-egen-säng. Hon har somnat nu, efter över en timme med tårar och skrik. Jag gick in, la ner henne, pratade, tröstade. Allt detta utan att lyfta upp henne. Till slut var jag tvungen att gå ut. Man kan inte övertyga en unge att det går jättebra att sova i egen säng, utan att bli nattad av mammas tutte i mammas säng, medans man själv bara vill skrika rakt ut och grina lika mycket som söttösen. Jag var tvungen att gå ut. När hon väl slutade grina och somnade av ren utmattning så kunde inte jag hålla tillbaka längre. Stackars barn! Jag känner mig fullständigt genomvidrig som låter henne stå där och sträcka sig efter mig och grina, men så lägger jag henne och går ut därifrån. Men det tro fan att ungarna sover hela natten med Anna Wahlgren-metoden.... De tröttar ju ut sig själva fullständigt när de får stå och grina på det där viset! Efter en kvart sa jag till Calle:
-Jag kan ju itne gå in och ta upp henne nu heller, då blir ju de senaste tio minuterna ren tortyr istället för en bra grej på sikt....
Jag vet inte varför jag sa det... Förmodligt mest för att övertyga mig själv för att orka lyssna på henne.
Är Anna Wahlgren-metoden verkligen okej?
Inte ensam...
Som bekant så shäjvade jag ner Vidars kaluffs till 4 mm på sidorna igår. Idag gjorde jag ett ryck till och jämnade till + klippte lite mer. Han svettas ju så mycket genom huvudet så hälften hade vart nog.... Han är inte ensam. Jag med mitt typiskt skandinaviska tunna skräphår svettas minst lika mycket! För första gången i mitt liv så känns det som att jag har -hör och häpna- tjockt hår! Tjockt hår! Det är bara inbillning, I knooow, men lika jävligt ändå.... Trimmer på mig också kanske? Undercut låter ju som en svalkande idé :-D Undrar vad Carl min skulle säga om det? Alltså, farmor och mormor kommer gråtande jaga mig med basebollträn när de ser vad jag gjort med Vidars kaluffs, men frågan är om inte Calle, ensam, skulle jaga mig med tio basebollträn om jag (eller Vidar) gick loss med trimmer på skallen? Jag skulle förmodligen se ut som Skalle-Pär.... Och vem vill dejta Skalle-Pär? (Räck upp en hand....) Han är förvisso tokcharmig, men utan utseende kommer man banne mig inte långt.
Jag känner inget sug alls på att jobba imorgon (eller tisdag, eller onsdag, eller torsdag). Jag har fått blodad tand, jag vill vara hemma och tokmysa med barnen jämt! Vi har haft det sååå bra, så mysigt, så utan måsten, vi har bara varit liksom.... Man behöver det ibland.... Jag råkar ju veta att jag inte kommer kunna "bara vara" nästa helg, då är det stora projekt på gång, om inte annat så kommer Calle och farfar tvinga mig att räkna siffror. Jag ligger efter som *piiip* ;-)
