Berätta nåt!
Berätta nåt som lockar till asgrav....
Det är inget innehöllslöst liv jag lever precis. Mitt liv är en såpa utan dess like, i sann Glamour-anda.
Typiska tecken på att livet börjar bli mer och mer likt en såpa:
- Familjen är helt fucked up och söndertrasad. Några klarar sig alltid undan, i mitt fall är det: Jag, min mamma och mina bröder.
- Ständigt nya tappra försök till att hålla Glamour-lågan levande. Som t.ex att förrvärra för sig själv genom att låta andra föra ens talan, enbart för att man inte vågar ta tag i saker och ting själv.
- Minst en av karaktärerna måste vara fullständigt urblåst och tro att världen endast kretsar runt just den personen. Det mitt såpaliv finns det två(!).
- Det får aldrig bli en lugn stund. Nya planer måste ständigt finnas förberedda för att sabotera så mycket som möjligt för nånannan.
- Slutligen måste det finnas någon som förlorar precis allt och någon annan som glatt vänder på klacken, går vidare och säger "Vi ses aldrig igen!"
Berätta nåt gulligt....
Calle överraskar mig ständigt med nya påhitt. I torsdags t.ex. kom han hem med paket. Han hade shoppat kläder till mig. Hur lycklig blir man inte då! :-) Han ser till så jag inte svälter och servar med rostbiffmackor och sallad med soltorkade tomater. Hur gott är inte det på en skala! :-)
Han pussar på mig så fort tillfällfe ges. Han ringer från jobbet så fort han får chansen och säger "Puss, puss. Jag älskar dig." (Samtalen blir längre än så, men det är det som är det viktigaste) :-)
Berätta nåt spännande istället....
Dryden trodde jag skojade men:
Det där med megafonen i mitt förra inlägg var inget skämt. Det var jättesant.
Berätta nåt viktigt...
Mina bebisar och Calle är det viktigaste jag har.
Kommentarer
Trackback
