Nu är det Godnatt-dags.

Jag nattade barnen. Men Leylia är full i rackartyg, hon är en Emil i Lönneberga, fast tös-varianten :-D
Hon springer ur sängen och ut ur summet så fort man vänder ryggen till. Hon lurar halvgömd runt dörrkarmen och så fort man reser sig för att bära in henne till sängen som börjar hon tjuta av skratt och springer iväg. Hon stollar sig tills man säger ifrån på skarpen. Jag är kass på det sistnämnda, och hänger på när hon stollar sig. Jag gör pruttljud på magen, slänger runt med henne och leker flygplan. Sedan skrattar vi båda två när jag säger att det är dags att sova och att hon måste ligga kvar i sängen. Hon stollar och lever rövare och jag tankar stolleriet genom att skratta åt hennes tokigheter. Jag får väl skylla mig själv. Det är först när Calle (som står för matlagningen ikväll) säger till mig på skarpen att nu får ni sluta, dom måste sova. "Men dom är ju så söööta...." piper jag tillbaka och skrattar åt tokgheterna som Leylia hittar på.
Vidar ligger kvar i sängen hela tiden och skrattar så han tjiknar åt lillasysters påhitt, medans han håller järnkoll på Palle Kuling-chokladen som ligger orörd med pappret på bredvid kudden, ovanpå Bumbibjörnsboken. Det ska vara ordning och reda. Leylia är mer som mig, saker och ting högt och lågt, Elefanten slängs ner på golvet, ihop med Lejonet. Det enda som får ligga kvar är den "antika" dockan (den är ett arv från mig, tyvärr kommer jag inte ihåg vad den hette. Det enda jag kommer ihåg var att namnet var simpelt. Det är en fabriksdöpt docka.) som är i samma size som Leylia själv. Huller om buller, slänga runt för att sedan ropa och vilja att någon plocka upp och ger tillbaka. I vissa avseenden är de som natt och dag. I andra är de som Bill och Bull. Det är ungefär som jag och Calle. Fast vi är sällan Bill och Bull, snarare ständig natt och dag :-D
Efter sjuhundratrettiotolfte hämtningen av rymligen Leylia så stod jag i dörren och skickade en slängpuss till vardera hörn, och fick en slängpuss tillbaka - från vardera hörn. Man dör. Mammahjärtats gränslösa kärlek väller över i hjärtat och gör så att det spricker och går i tusen bitar. De kan charma ihjäl mammahjärtat hur lätt som helst. Man blir så lycklig så man börjar gråta. Så mycket kärlek. Jag visste inte att man kunde älska någon så gränslöst, villkorslöst och självklart innan Vidar såg dagens ljus för första gången. Jag trodde inte att man kunde älska nästa barn lika mycket. Jag var livrädd för att jag inte skulle kunna älska bebis nr. ll lika mycket som Vidar. Jag trodde inte att det kunde finnas så mycket kärlek.
Nu vet jag bättre :-)


Så här ser charmtrollen ut när de charmar mammahjärtat vid nattningen:


Dagens komplimang :-)

Tove Viktorija Čeginskas kl. 20:49 den 27 april
Snygg du vart i lugg då :)

Sara Nelin kl. 22:31 den 29 april
ja den äckliga människa e ju snygg om hon så skulle ha en svart plast påse över huvudet! ;) å jag är inte alls avis (hmm eller hur ) ;)


Komplimangen gällde den här bilden :-)


Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack! Tack!

Nya favoritlåtar varje dag :-D



Nya favoritlåtar varje dag :-D



Helgen som gick.

Barnens dagsitider är ändrade. Det värker i mammahjärtat att ha dom på dagis så många timmar varje vecka, så jag har dragit ner på mina arbetstider för att slippa jobba så mycket hemma på fredagar. Mån-tors går de 8-16:30. Inte en hel arbetsdag alltså, det känner jag mig väldigt nöjd med :-) Men på fredagar har de gått 8-14 för att jag ska få jobbat undan och för att det blir så krångligt med sovtider och annat, eftersom Leylia fortfarande sover en liten stund på dagis. Men, nu är det ändrade rutiner. 9-12 på fredagar, det känns som lagom lång tid för dom. Jag hinner inte mer än hem innan det är dags att hämta igen :-D
Så i fredags tog vi första sovmorgonen :-) Sen knallade vi iväg till dagis.

Leylia väntar in Greta, som gärna följer oss nästan varje dag.


Söthönan och Greta gör sällskap. (Gretas kropp till vänster, huvudet kom inte med :-D )
Elefantet hänger i ett stadigt grepp under armen :-)



När det var dags att hämta kl.12 så kom jag mitt i maten, eller rättare sagt, mitt i glassen. Det var festfredag (sista fredagen varje månad firas dom som fyllt år under månaden som gått) så jag fick mig också lite glass :-) Vidar blev så glad när de andra barnen sa "Vidar, nu kommer din mamma..." Han hoppade upp och ner på stolen och skrek "TITTA!!" Sen var det puss och kram och så skulle han visa allt möjligt . Sötnöt :-) Leylia blev lika glad hon, och det bästa som finns är att hämta skruttarna när dagen är slut :-)
Vi gick hem och jag gjorde ett krafttag på altenen. Jag rensade ogärs mellan plattorna och gjorde iordning. Det blev så himla bra! Men det är väl vad man kan förvänta sig när man hållt på i 5 timmar....

Jag borde tagit en före-bild, men glömde ju givetvis bort det.
Så här såg det ut efteråt iaf :-)

Inte ett enda ogräs så långt ögat nååår! :-D

Så här skönt var det att sitta i solen och slappa efteråt :-)


En pratstund i telefon med mamma hör nog till de vanligaste vanligheterna ;-)



Igår var det jobb som gällde. Mamma och mormor kom ner till salongen och fick sig en makeover :-D
Calle var i Skalhamn och fixade med husvagnen och öppningen av campingen... Barnen lekte hos farmor och farfar hela dagen :-)


Jag gjorde en supergod kycklinggratäng till middag.
De rekomenderas verkligen!

Kycklinggratäng med fetaost

4 kycklingfiléer
Olivolja till stekning
150g fetaost
2,5 dl creme fraiche
Pressad saft från ½ citron
4-5 stora potatisar
2 vitlöksklyftor
1 rödlök
Salt & Peppar
½ knippa persilja
2 dl oliver

Skala och skär potatisen i tärningar. Skala och hacka vitlök och lök. Hacka persiljan.
Mosa fetaosten med creme fraichen, smaksätt med citronsaften, slat och peppar.
Skär kycklingfiléerna i mindre bitar.
Sätt ugnen på 200 grader.
Stek potatisen i lite olivolja gyllenbrun, lägg i löken och låt fräsa med i några minuter. Krydda och blanda ner oliverna och persiljan. Lägg över potatisblandningen i en ungsfast form.
Stek kycklingen gyllenbrun i lite olivolja, salta och peppra. Lägg sedan kycklingen på potatisröran i ugnsformen och toppa med creme fraiche-röran.
Grädda i ugnen i ca 20-25 minuter.
Servera med en sallad.

Supergott! :-)


Igår fick jag världens bästa present av Ann-Christine! Lipglossoman som jag är så vart det ju rena julafton för mig! Lyckan var total! Hon vet hur man gör en lipglossoman lycklig! Idag känner jag mig fortfarande om ett litet barn på julafton
"Vilken ska jag ta nu? Ska jag prova den, eller den, eller den, eller den..." Ååååh, vad roligt! 11 läppglans! Årets julafton kommer vara lääänge! :-D







Fatta vad roligt! :-)


Dagens långa inlägg för avslutas med gårdagens bild på mig ;-)



Idag är det gårsstädning och skitväder, kanske, om jag hinner och orkar, så blir det uppdatering igen ikväll :-)

Finbesök på salongen.

 Yes, idag vart det finbesök på salongen. Kim tog sig ner för en klippning.

Tyvärr missade jag att fixa en före-bild...
Här är en efter-bild iaf :-D





Här kommer några videoklipp från klippningen...

http://www.madeinsweden.se/bloggar/kim/skaffa-ny-frisyr

http://www.madeinsweden.se/bloggar/kim/great-stuff

http://www.madeinsweden.se/bloggar/kim/please-please-me



Tidvis


The Killers - This is your life



Dagens roligaste :-D

Det finns garanterat ingen som har så roliga barn som jag! :-D

Vidar fick förmodligen för sig att han skulle gå någonstans, för han packade hela ryggsäcken full i filmer :-D




Sedan hittade han sin reg.skylt som han hade på vagnen...

När jag drog fingret över hans namn och sa Viiidar så sken skrutten upp som en sol! :-) Leylia hörde detta och ville inte missa ett tillfälle att få ta något ifrån storebror, så hon stegade fram och såg när jag drog fingret över namnet på skylten och sa "Vidar", varpå hon tog skylten ifrån mig, la den på golvet, satte sig bredvid drog fingret över skylten och sa Niiida. Det är hennes namn på Vidar :-D
Jag gav Leylia hennes egen skylt och gjorde likadant, och sa Leeeyliiia. Hon tog skylten ifrån mig, pekade på den och sa Eeeija.

Söta, söta barn! :-)

Update 3

Igår hann jag inte mer än innanför dörrarna på salongen innan telefonen ringde, det var från dagis, Vidar hade någon form utav magsjuka. Han tömdes fullständigt gång på gång, men han spydde inte iaf. Idag är han pigg & go & gla'. Inget direkt knas med magen idag. Så imorgon blir det nog dagis igen.
Well, igår hade jag ren tur. Farmor var ledig efter jobbhelgen, jag ringde och frågade om hon kunde hämta Vidar på dagis mycket, mycket tidigare än vad som var bestämt från början. Hon ordnade det och jag kunde ta mina tidigaste kunder, men igår slutade jag ju tidigare då, av förklarliga skäl. Så jag gick till apoteket och shoppade för nu jävlar ska det spritas överallt! Jag har gett mig tusan på att vi ska bli kvitt det här nu, det var inte längesedan vi hade "riktig magsjuka" hela familjen, och därför spritas händer och badrum sjuhundratrettioelva gånger om dagen nu. Sedan tog jag bussen hem, handlade till middagen på Supermarket, gick hem och lämnade grejerna och gick vidare till dagis för att hämta Leylia. Det är förmodligen den bästa stunden på dagen - att hämta barnen på dagis :-)

Väl hemma tog vi det lugnt, farmor kom över med Vidar. När farmor gick började jag med maten. Eftersom jag var hemma lite tidigare än vanligt så tänkte jag slå på stort och göra lasange, men inte vilken lasange som helst utan världens godaste Lotta-lasange!

Så här såg det ut:

Det här är vad som behövs:


500 g köttfärs
1 gul lök
2,5 dl chilisås
4 dl grädde
2 tsk curry
5 msk Mango Chutney
2 pressade vitlöksklyftor
Salt och svartpeppar

Blanda allt utom köttfärs och lök i en bunke och låt stå tills lök och färs är klart.



Hacka löken.
Fräs köttfärs och lök.
Blanda i övriga ingredienser och låt alltihop puttra i några minuter.

Lägg röran i en ungsform, varva med lasangeplattor (eller som jag helst gör - blanda ner lasangetter i köttfärsröran och häll över i en form, mycket lättare både att tillaga och äta ;-) )
Avsluta med att lägg ost över alltihop. Jag använde mig av Krafts singelförpackade Emmental-ostskivor. Bästa lasangeosten!
Lägg folie över och skjutsa in i ugnen på 225 grader.


Efter 25 minuter är det dags att ta av folien och låta lasangen få finfin färg de sista 20 minuterna.

KLART!
Överdjävligt god lasange! :-)


Eftersom jag avskyr (verkligen haaaatar) att hacka lök så undviker jag lök i maten så långt det bara är möjligt, Calle tröttnade och köpte mig en lökhackare som jag slet med hälsan, och det fort! Det är förmodligen bästa uppfinningen ever! Men, som sagt, jag slet ut den... Så igår testade jag att använda mig av stavmixern istället. Den är helt suverän, och varöfr skulle den inte funka att göra sönder lök med?

(diskmedlet på bilden har inget med maten att göra :-D )
Löken blev inte hackad. Den blev mos. Puré. Men det funkade.
Svårstekt. Men det funkade.
But still, lökhackaren är svårslagen till just det här momentet.


Undet tiden som jag lagade maten så hjälpte barnen till att diska...


...och leylia tyckte det var vansinnigt roligt att fota mamma med mobilen...

Bra, va? :-)


Footie: Köttfärsen är egentligen bara en köttfärssås som serveras med pasta och massa sallad, och receptet kommer från världens bästa mamma- min mamma :-)

19/4


Leylia har gjort sig redo att gå ut och leka. Jag tycker dock inte att det är så lämpligt att gå ut och leka i pappas Frölunda matchtröja, varpå hon blir sur på mig och vänder bort huvudet för att se riktigt bedrövad ut ;-)
Hon är en pappas tös.


Utelek i det fin-fina vädret, utan Frölundatröjan :-D


Den oretucherade sanningen... Barnens söndagsofixade mamma :-D


Dejt

Ja, jag annordnade en dejt. Lekdejt med Charlie och Jason.
I lördags styrde de bilen mot Lextorp och så åt vi kladdmuffins, lekte, åt makaroner och köttbullar, lekte, drack latte och lekte :-D


Så här såg det ut...
Leylia och Charlie fixar sandlådan.


Mästerkocken Jason


Charlie tvättar av Gris-Nils efter maten


Spökbild.
Leylia springer som en tok förbi Jason som kollar tekniken för att sedan köra samma race med dockvagnen


Charlie äter kladdmuffinsar.


Jason och Leylia kör på kapp.


Charlie



Update 2

17/4
Jag och mina söta barn är ute i solen och leker på lekplatsen.

Snoriga Leylia och barfota-Vidar :-)

Update 1

Ojojoj, nu ligger jag ordentligt efter med uppdateringen här!
Jag börjar med bilder från måndagen den 13/4.

Så här såg det ut när jag kom till busskuren den dagen:

Skylten som ligger ner till höger har förmodligen använts för att slå sönder glasen.
Alltså sånt här är ju bara så hysteriskt onödigt. Vad kan de möjligen fått ut av detta? Jag är från Brålanda, där höll vi på Höga inte på med sånt här ;-) Så om någon "Been-there-done-that" kan förklara vitsen för mig så vore det onekligen intressant läsning.


Dagen efter det här så kom en pendlande dam som jobbar på en skola i L.E och så berättade hon att någon/några hade krossat en ruta inne på skolan in till Bibblan och försökt sno med sig grejer. När skolungarna kom för att prata om det, diskutera kring situationen så hade hon förklarat att det är jäkligt onödigt och att en sådan ruta faktiskt kostar 3-4 tusen. Ungarna höll på att skita ner sig av chock. Som hon sa, "de fattar inte att det kostar pengar, de kommer inte fatta förrän de börjar jobba och ska behöva betala skatt för sånt här."
Det är ju sant....

Glaset var uppsopat dagen efter (nåja, nästan iaf), men rutorna är fortfarande inte på plats.


Star Pilots



Skalhamn

En ännu bättre bild! Charmigt, eller hur :-)



Skalhamn

Förmodligen årets bästa bild!


Sådan mor - sådan dotter :-D


Det ska börjas i tid ;-)
Idag satte sig Leylia tillrätta och bläddrade i min nya ELLE. Uppslagen med skorna var mest intressant. Så jävla charmig så man går ner för räkning! :-D
I guess it's en gen ;-)


Årets första Skalhamnsbesök

Skalhamnsbesöket i lördags var helt fantastiskt! Strålande sol, 18 grader och det obligatoriska besöket i glasskiosken vid färjan :-D Nere i hamnen tog barnen sig en och annan runda ner i vattnet och det var verkligen superkul att samla stenar och snäckor som kastades i det aprilkalla vattnet :-)


Fikapaus i solen. Det här är golvet där förtältet brukar... Det kändes oneklign jäkligt underligt att komma till en nästintill tom camping... Men golvet funkade även utan husvagn :-D



Som sagt: strålande sol och finfin utsikt från trägolvet ;-)


Barnens favoritmat är förmodligen korv med bröd :-D (och ketchup!)


Sommar!


The boy does nothing

Man vill bara dansa som en jävla stolle! :-D



Kiss and make up




Helt hysteriskt sjukt bra låt!
Man blir glad, man rycks liksom med, vill dansa som fan och sjunga med helt hysteriskt tills rösten inte längre räcker till :-D
Man känner liksom igen sig i låten....
Lyssna på hela skivan, Kim är helt grym! :-)
Det blir helt klart en skiva att ta med till salongen, kunderna förtjänar att få lyssna på skitbra musik :-)

Newsflash!

Fan, SkallePär är Emils pappa! Var det någon som visste det? Jag visste det inte, jag skrattade knäna av mig och trodde på fullaste allvar att Calle drev med mig när han sa det här... Skitkul ju!

Skymning - Above




Sov gott Kim! 6 april 1982- 2 mars 2007

They´re taking the hobbits to Isengard!!!



Leylias nya uuursöta skor :-)

Hon är så kul min tös! Hon är sååå svår att väcka, speciellt nu när hon inte varit riktigt kry... Det var ingen skillnad idag, utan jag fick säga till henne ett par gånger med inte mer än nåt gnyende ljud till svar. Till slut gick jag in och sa:
-Titta Leylia, vad mamma har köpt till dig! Nya skoooor! Och titta vilken fin baddräkt!
Hon tittade upp och fick syn på grejerna och satte sig raklång upp i sängen, tog grejerna och tittade, ställde upp fint , lyfte, vände, vred och tittade lääänge. Sen tittade hon upp på mig och i samma ögonblick ryckte hon åt sig grejerna och knölade in dem mellan sig och väggen för att jag itne skulle kunna ta dem ifrån henne :-D
Jag frågade om jag skulle hjälpa henne att ta på skorna, men nej det fick jag inte. Vem vet, jag kanske hade tänkt ta dem ifrån henne? :-D Jag gick ut ur rummet och hörde efter en stund att hon gick ur sängen så jag tittade in, och där hade hon ställt upp skorna så fint på golvet och höll sig i sängen medans hon försökte ta på dom. Söta unge! Jag gick in och frågade om jag skulle hjälpa, och blixtsnabbt plockade hon åt sig sakerna och gömde bakom ryggen :-D
Till slut fick jag hjälpa och vi tog på både baddräkt och skor. Sen fick jag inte ta av det igen.... Söthönan. Hon premiärbadade t.o.m i den i badkaret... Hahaha! Liten kropp med stor vilja minsann....
Men det är verkligen något med skor, det kan göra vilken tjej som helst lycklig :-) Tänk att bli väckt med ett par skor bara så där! :-)

Här kommer en bild på skorna...

Skåpsstädning och insikt

Mitt samvete tog ett redigt tag i mig igår. Efter min sängliggartorsdag med tokångest över att inte ha lyft ett finger, inte ens kört igång en tvättmaskin och fredagsdagisdejt och min impulsjobblördag så var det dags att ta ett ordentligt tag i vårt kräkssjukdomsinvarderade hem. Jag gav mig på badrummen, roooligt eller hur....
Jag fick helt enkelt tänka: Bit ihop eller bryt ihop. Efteråt kan du sprita händerna och se glad ut igen.
And so I did.
Jag röjde bland annat i badrumsskåpet nere. När jag var klar tittade jag nöjt över hyllorna med rengjorda make up-borstar, topz, tandborstar, pincetter, peeling, krämer, nagellack osv. osv. osv. och insåg att galet få av alla de grejer som står på dessa fyra hyllor är bara Calles. Herregud, tittar man i badrumsskåpet så kan man ju tro att han är nyuppraggad, så få grejer som han knôr in där....
(Allt som är inringat är bara Calles)


Är jag hemsk, eller bara smidig?

När magsjukan tog över mitt barndomshem så bäddades det i badrummet, för enkelhetens skull - inga spyor i hela huset, inga nerspydda sängar, inga kräkspölar från sängen till badrummet.... Skitbra, tycker jag. Fasansfullt, tyckte Calle när jag förslog att vi kunde bädda åt Vidar i badrummet, kanske t.o.m i badkaret. Alltså BÄDDA, inte lägga en liten, liten sjuk stackars kropp rakt mot det kalla karet...
Alltså, vi slipper nerspydda sängar, och kocentrerar det hela till badrummet nattetid. Är det verkligen så hemskt? Mig är det ju inget fel på, trots min "fasansfulla" uppväxt ;-)

Jag glömmer aldrig...

...den gången när en tjej på skolan klippte Anders Södergren... Han hade nyss kommit hem, tävlat och grejer, och tjejen som klippte frågade: Spännande, vann ni något?
- Ja... Guld...

Moooahahahahaaa! Så jävla roligt!
Det värsta av alltihop är att jag hade sagt likadant.
En dag precis efter det här så gick jag och Calle på stan och så frågade han mig: Den killen där framme, känner du igen honom?
-Borde jag det?
-Det är Andres Södergren!
Jahaja... Där ser man..




(det här är ju alltså tre år sedan eller något, men varje gång jag ser honom i tidningen så börjar jag skratta åt det här... Det är verkligen lika roligt än, om inte ännu roligare. Haha!)

Matförgiftad?

I onsdags kväll blev jag -pangbom- askalassjuk!. Efter maten fick jag ont i magen och tänkte att det kunde bero på att jag ätit för fort? Efter ett tag började jag må illa. Jag brukar kunna strunta i illamående, men detta blev bara värre och värre. När klockan blev 22 tog jag med mig för-säkerhets-skull-hinken, ställde bredvid sängen och la mig. Någon minut senare kom Calle hem, vi pratade lite och han frågade om jag skulle jobba på torsdagen? Givetvis, svarade jag, jag har skitmycket att göra.
Min enda tanke när jag lagt mig var att: "Fan, bara jag inte spyr på sängbordet!" Nu när vi äntligen köpt min efterlängtade MALM-säng så tänker jag inte förstöra den för nån löjlig kräksjukas skull!
Strax efter midnatt kaskadkräktes jag och efteråt låg jag i sängen och skakade. Vidrigt! SötCalle, som satt vid tvn (eller datorn) kom in och hämtade hinken, tömde, skjölde ur och ställde tillbaka igen. Vilken service! :-) Jag somnade om och vaknade igen vid 03-03:30tiden och så var det samma sak igen. och söt-Calle gick upp, hämtade hinken, tämde, sköljde ur och ställde tillbak den igen. jag skakade, frös och svettades om vartannat. När klockan var 06:30 väckte han mig och frågade om jag skulle jobba...
-Njaaaa....
-Då måste du höra av dig till A-C.
-I know... och så skickade jag iväg ett sms. När jag lagt ifrån mgi telefonen mindes jag ine ens vad jag skrivit, jag visste inte om smset var läsbart överhuvudtaget.
Jag tog mig inte upp ur sängne för än 15:10. Jag sov och sov och sov och sov... Helt sjukt! Jag kände mig så där vidirgt bakfull, så där som när man har festat till 5 på morgonen och groggat för en hel livstid och vaknar vid 18tiden och fortfarande är lika drunk som när man kom hem 12 timmar tidigare. Jag var inte ens säker på om jag gick rak eller om det bara var mitt huvud som snurrade... Sen var jag ju helt tom på drivmedel. Jag åt min middag på onsdagen och åt först kl.07 imorse. Jag levde på vatten, kände inga hungerskänslor what so ever. Det enda jag kände när ajg tänkte på mat var att jag måste hålla mig nära hinken. Jag kan inte minnas när jag var så här dålig senast! Jag minns int enär jag var så kass att jag inte ens tog mig ur sängen.... Eller kan det ha varit när hela LIlla Edet förgiftades av vattnet?
Well, nu är ajg bra. Magen är dock lite orolig och jag måste äta sjukt försiktigt. Så magsjuka var det ju knappast för det går väl ändå inte över så fort? Jag tror snarare att det kan ha varit matförgiftning, nu när jag dessutom vet att fler blev lika dåliga samtidigt... Och vi hade ju fått i oss detsamma.

Jag har världens bästa Carl, och världens bästa kollega: Ann-Christine :-)


Så här urvidrigt grå och trist kan man se ut efter en hel dag som sängliggande:

Rak, lockigt eller uppsatt?











RSS 2.0