Tönt-morsor!
Alltså, vad är det med folk nu för tiden?! Det tro på fan att det inte blir folk av ungarna nu för tiden när morsorna daltar med småfolket så man håller på att kräkas när man står bredvid!
"Är vattnet kallt? Men ojdå, stackars..."
"Nämen vill du inte idag...heller? Ojdå... Kom till mamsen..." Stackars arma barn, klart du inte ska behöva göra nåt du inte vill, det är bättre att lära sig att man alltid får sina vilja igenom med hjälpa av några krokodiltårar och att man får lära sig att livet alltid är roligt..."
"Men oj, är det inte roligt att göra som man blir tillsagd? Stackars, stackars liten..."
Vi var på simskolan idag, precis som vi är varje söndag. Det är oftast mammorna som är med, och det är uppenbarligen då ungarna är som gnälligast... "Maaaaaammaaaaaa, jag fryyyyyyser" Vad tror du att de gjorde när Titanic sjönk!? Vem ska hjälpa till om ungen ramlar i vattnet och inte kan simma? Tänk om inte mamma är i närheten... Vad gör de då? Skärper till sig och slutar lipa, får man väl hoppas. Ramlar man i havet så är det kallt (såvida det inte är medelhavet - i juli). Bassängen är kokhet i jämförelse... Hur många ungar har inte blivit upplockade ur bassängen av snälla, lilla mamma de gånger vi varit där? Idag var det flest pappor med. Vilket innebar betydligt fler ungar i vattnet. De ungar som lipade mest var de som hade mamma med sig. En pappa, vars dotter kört rejset med mamma (och givetvis blivit upplockad - varje gång) och försökte med samma sak även den här gången, gick i vattnet och var med henne där. Det hjälpte. Skitbra gjort av honom! L påverkades tydligen av allt gnäll och gjorde ett tappert försök med "Mamma, det är inte roligt längre..." Jag svarade att det är en kvart kvar, sen går vi över till Joel i den stora bassängen. Sen var det inget mer med det... En jättebra sak jag har lärt mig är att så länge jag sitter vid bordet en bit bort så går det jättebra, hon uppför sig och gör som hon blir tillsagd. Går jag däremot fram till kanten så börjar hon sjåpa sig. Tänk om fler föräldrar kunde inse det. Sitt inte där på huk och fråga med puttinutt-röst om det är kallt, om det går bra, om det är roligt... Gå därifrån, man kan titta på håll. Det är inte synd om ungarna, det är livsviktigt det de håller på med! Tar man upp dem ur vattnet DÅ lär de frysa...
Jag kanske har världen enklaste ungar? De vet vad som gäller, och sjåpar sig inte om det inte kan vara värt det. Vi har inte betalt 1600 spänn för att de ska stå på kanten och titta på pga att "vattnet är kallt"... På min tid (Hihihi! I'm ooold!) badade vi utomhus! I alla väder! Fuck it om det är storm, simskolan körs ändå! De här ungarna är inomhus, bor i Sverige, får en livsviktig chans att överleva... Vad har de att gnälla på!? Sina föräldrar möjligtvis... Eller räcker det att jag gör det ;) En förälder stod på kanten och sa till ungen att göra tusen olika grejer "Hoppa! Snurra runt!" Som om hon gav order till en hund! Det hade förmodligen räckt med "Lyssna på fröken!" En annan förälder går och badar med lilltjejens storasyster i den stora bassängen. Den ungen är den som gnäller minst. Undrar hur det funkar på förskolan? Är föräldrarna likadana där? Står de som hökar över personalen, som back-seat-drivers, där också? Hur ska det gå i skolan? Hur ska det gå när de börjar jobba?! Ska de sätta sig på golvet och lipa efter mamma om de inte får som de vill?! Jävla tönt-morsor!!
När Vidar var 4 dagar gammal så blev jag kallade curlingmamma. Jamen eller hur! Hon hade tänkt en gång till om hon sett resten av mina barns liv. Curlingmorsa, my ass!
Mina barn dukar av bordet efter de ätit, de plockar upp sina leksaker, hänger upp ytterkläderna på sina krokar, osv. Vem tänker stackars barn? Vem vill att jag förklarar varför jag lärt mina barn tidigt att de faktiskt får hålla ordning efter sig? Det är ingen jävla serviceinstitution de bor på! Jag är ingen jävla pass-opp! Det kommer inte bli lättare för dem i framtiden om de inte vet hur man uppför sig! Hur skulle det se ut när de kommer upp i skolan och inte fattar att man måste hjälpas åt?! Att man inte kan slänga sina grejer hur som helst runt sig!?
Jag hotar mina barn OCH jag tycker det är helt ok. (Skjut mig, för så får man ju inte säga!!) Städar de inte upp sina leksaker så hämtar jag sopsäcken! (Fine, det är år sedan sist, eftersom de lärt sig att den här curlingmorsan menar allvar!) Försöker de ställa till med scener på Maxi så ställer vi vagnen, går ut i bilen och åker hem. De vet att jag menar allvar. Hur? För att jag satt dem i bilen och åkt, givetvis. När jag tar fram dagmmsugaren så plockar de upp leksakerna från golvet, eftersom de vet att dammsugaren äter upp leksaker som ligger kvar ;) (Det är givetvis inte mammans fel, det är bara sånt som dammsugare gör ;P ) Jag hotar bara med sånt jag kan hålla. Har jag sagt en sak så är det så. Det är det som gäller och om det inte passar så får man väl gå. Det gäller inte bara barnen. Jag har slopat "vänner" och annat löst folk på löpande band. Med det menar jag inte att de ska göra som jag säger, även om det givetvis blir roligare för mig ;) Däremot så tänker jag inte anpassa mig efter och dalta med vuxna människor. Passar det inte, så passar det inte. Det är inte jag som gjort de valen, däremot så är det jag som tagit steget att slopa de som inte är värt besväret. Nej, jag menar givetivs inte att jag skulle slopa mina barn :D
Jag stannar inte hemma med ungarna så fort de gnäller om de har lite ont här eller där... Är det nåt på riktigt så både ser och hör man det... Jag har kört varenda knep som finns själv, det finns inget de kan försöka med som jag inte redan testat ;) Febertermometern mot elementet t.ex ;) Fingrarna i halsen för att "framkalla" magsjuka.. Å andra sidan så var det inte mycket som bet på min mamma heller :D Vad lär man sina barn då, egentligen, om det bara är att stanna hemma hela tiden? Att vid minsta lilla "motgång" "vara sjuk"... Det funkar inte så. Och jag har världens bästa exempel: 6 sjukdagar på 9 år. Det finns i den här familjen. Det är ett skitbra exempel. Han har inte fått vara hemma om han inte legat i koma ;) Och det har följt med hela livet, man stannar inte hemma för vad som helst.
Jag har även fått höra "Vilken pli du har på dina barn!" Jag har aldrig, någonsin, sett det så. Men tack ;)
Jag har även fått höra "Jag skulle aldrig kunna få mina barn att duka av bordet efter sig!" Tro inte att det har kommit av sig självt! Jag har tjatat hål i huvudet -på mig själv- för att lära dem såna basala saker.
De dör inte av att veta vad som gäller, av att lära sig gränser och att inget kommer gratis.
Å andra sidan så talar jag om för mina barn, sjuhundratrettioelva gånger om dagen, att jag älskar dom. Det är det absolut viktigaste, tycker jag, att man säger det och att man säger det ofta! Det är den enklaste sak i världen att säga "Jag älskar dig" och ge en kram. Jag lämnar dem aldrig på dagis utan att säga Jag älskar dig, vi glömmer heller aldrig pussen och kramen. Det har hänt nångång, och då har jag mått skitdåligt resten av den dagen och undrat om barnen tror att jag inte älskar dem längre... Där är jag skitparanoid, tänk om nåt händer och jag inte sa Jag älskar dig det sista jag gjorde innan vi skildes åt...
Mina barn får hur mycket kärlek som helst! Och de får höra det också, det är det allra viktigaste!
"Är vattnet kallt? Men ojdå, stackars..."
"Nämen vill du inte idag...heller? Ojdå... Kom till mamsen..." Stackars arma barn, klart du inte ska behöva göra nåt du inte vill, det är bättre att lära sig att man alltid får sina vilja igenom med hjälpa av några krokodiltårar och att man får lära sig att livet alltid är roligt..."
"Men oj, är det inte roligt att göra som man blir tillsagd? Stackars, stackars liten..."
Vi var på simskolan idag, precis som vi är varje söndag. Det är oftast mammorna som är med, och det är uppenbarligen då ungarna är som gnälligast... "Maaaaaammaaaaaa, jag fryyyyyyser" Vad tror du att de gjorde när Titanic sjönk!? Vem ska hjälpa till om ungen ramlar i vattnet och inte kan simma? Tänk om inte mamma är i närheten... Vad gör de då? Skärper till sig och slutar lipa, får man väl hoppas. Ramlar man i havet så är det kallt (såvida det inte är medelhavet - i juli). Bassängen är kokhet i jämförelse... Hur många ungar har inte blivit upplockade ur bassängen av snälla, lilla mamma de gånger vi varit där? Idag var det flest pappor med. Vilket innebar betydligt fler ungar i vattnet. De ungar som lipade mest var de som hade mamma med sig. En pappa, vars dotter kört rejset med mamma (och givetvis blivit upplockad - varje gång) och försökte med samma sak även den här gången, gick i vattnet och var med henne där. Det hjälpte. Skitbra gjort av honom! L påverkades tydligen av allt gnäll och gjorde ett tappert försök med "Mamma, det är inte roligt längre..." Jag svarade att det är en kvart kvar, sen går vi över till Joel i den stora bassängen. Sen var det inget mer med det... En jättebra sak jag har lärt mig är att så länge jag sitter vid bordet en bit bort så går det jättebra, hon uppför sig och gör som hon blir tillsagd. Går jag däremot fram till kanten så börjar hon sjåpa sig. Tänk om fler föräldrar kunde inse det. Sitt inte där på huk och fråga med puttinutt-röst om det är kallt, om det går bra, om det är roligt... Gå därifrån, man kan titta på håll. Det är inte synd om ungarna, det är livsviktigt det de håller på med! Tar man upp dem ur vattnet DÅ lär de frysa...
Jag kanske har världen enklaste ungar? De vet vad som gäller, och sjåpar sig inte om det inte kan vara värt det. Vi har inte betalt 1600 spänn för att de ska stå på kanten och titta på pga att "vattnet är kallt"... På min tid (Hihihi! I'm ooold!) badade vi utomhus! I alla väder! Fuck it om det är storm, simskolan körs ändå! De här ungarna är inomhus, bor i Sverige, får en livsviktig chans att överleva... Vad har de att gnälla på!? Sina föräldrar möjligtvis... Eller räcker det att jag gör det ;) En förälder stod på kanten och sa till ungen att göra tusen olika grejer "Hoppa! Snurra runt!" Som om hon gav order till en hund! Det hade förmodligen räckt med "Lyssna på fröken!" En annan förälder går och badar med lilltjejens storasyster i den stora bassängen. Den ungen är den som gnäller minst. Undrar hur det funkar på förskolan? Är föräldrarna likadana där? Står de som hökar över personalen, som back-seat-drivers, där också? Hur ska det gå i skolan? Hur ska det gå när de börjar jobba?! Ska de sätta sig på golvet och lipa efter mamma om de inte får som de vill?! Jävla tönt-morsor!!
När Vidar var 4 dagar gammal så blev jag kallade curlingmamma. Jamen eller hur! Hon hade tänkt en gång till om hon sett resten av mina barns liv. Curlingmorsa, my ass!
Mina barn dukar av bordet efter de ätit, de plockar upp sina leksaker, hänger upp ytterkläderna på sina krokar, osv. Vem tänker stackars barn? Vem vill att jag förklarar varför jag lärt mina barn tidigt att de faktiskt får hålla ordning efter sig? Det är ingen jävla serviceinstitution de bor på! Jag är ingen jävla pass-opp! Det kommer inte bli lättare för dem i framtiden om de inte vet hur man uppför sig! Hur skulle det se ut när de kommer upp i skolan och inte fattar att man måste hjälpas åt?! Att man inte kan slänga sina grejer hur som helst runt sig!?
Jag hotar mina barn OCH jag tycker det är helt ok. (Skjut mig, för så får man ju inte säga!!) Städar de inte upp sina leksaker så hämtar jag sopsäcken! (Fine, det är år sedan sist, eftersom de lärt sig att den här curlingmorsan menar allvar!) Försöker de ställa till med scener på Maxi så ställer vi vagnen, går ut i bilen och åker hem. De vet att jag menar allvar. Hur? För att jag satt dem i bilen och åkt, givetvis. När jag tar fram dagmmsugaren så plockar de upp leksakerna från golvet, eftersom de vet att dammsugaren äter upp leksaker som ligger kvar ;) (Det är givetvis inte mammans fel, det är bara sånt som dammsugare gör ;P ) Jag hotar bara med sånt jag kan hålla. Har jag sagt en sak så är det så. Det är det som gäller och om det inte passar så får man väl gå. Det gäller inte bara barnen. Jag har slopat "vänner" och annat löst folk på löpande band. Med det menar jag inte att de ska göra som jag säger, även om det givetvis blir roligare för mig ;) Däremot så tänker jag inte anpassa mig efter och dalta med vuxna människor. Passar det inte, så passar det inte. Det är inte jag som gjort de valen, däremot så är det jag som tagit steget att slopa de som inte är värt besväret. Nej, jag menar givetivs inte att jag skulle slopa mina barn :D
Jag stannar inte hemma med ungarna så fort de gnäller om de har lite ont här eller där... Är det nåt på riktigt så både ser och hör man det... Jag har kört varenda knep som finns själv, det finns inget de kan försöka med som jag inte redan testat ;) Febertermometern mot elementet t.ex ;) Fingrarna i halsen för att "framkalla" magsjuka.. Å andra sidan så var det inte mycket som bet på min mamma heller :D Vad lär man sina barn då, egentligen, om det bara är att stanna hemma hela tiden? Att vid minsta lilla "motgång" "vara sjuk"... Det funkar inte så. Och jag har världens bästa exempel: 6 sjukdagar på 9 år. Det finns i den här familjen. Det är ett skitbra exempel. Han har inte fått vara hemma om han inte legat i koma ;) Och det har följt med hela livet, man stannar inte hemma för vad som helst.
Jag har även fått höra "Vilken pli du har på dina barn!" Jag har aldrig, någonsin, sett det så. Men tack ;)
Jag har även fått höra "Jag skulle aldrig kunna få mina barn att duka av bordet efter sig!" Tro inte att det har kommit av sig självt! Jag har tjatat hål i huvudet -på mig själv- för att lära dem såna basala saker.
De dör inte av att veta vad som gäller, av att lära sig gränser och att inget kommer gratis.
Å andra sidan så talar jag om för mina barn, sjuhundratrettioelva gånger om dagen, att jag älskar dom. Det är det absolut viktigaste, tycker jag, att man säger det och att man säger det ofta! Det är den enklaste sak i världen att säga "Jag älskar dig" och ge en kram. Jag lämnar dem aldrig på dagis utan att säga Jag älskar dig, vi glömmer heller aldrig pussen och kramen. Det har hänt nångång, och då har jag mått skitdåligt resten av den dagen och undrat om barnen tror att jag inte älskar dem längre... Där är jag skitparanoid, tänk om nåt händer och jag inte sa Jag älskar dig det sista jag gjorde innan vi skildes åt...
Mina barn får hur mycket kärlek som helst! Och de får höra det också, det är det allra viktigaste!
Det här kallar jag karma! ;D
Kära hustru. Jag skriver detta för att tala om att jag förlåter dig. Jag har varit en god äkta man de sista sju åren, och det utan problem. Men de senaste två veckorna har varit ett helvete. Din chef har ringt och berättat att du har sagt upp ditt jobb. Så nu orkar jag inte mer. Förra veckan klippte jag mig, men du märkte det inte. Jag lagade din favorit meny och hade tagit på mig mina nyaste boxershorts. Du åt lite i två minuter och gick därefter in och somnade framför en såpopera. du säger aldrig att du älskar mig och vi har inte längre sex. Antingen älskar du mig inte längre eller så bedrar du mig. Oavsett vad så förlåter jag dig. Hälsningar din exman.
P.S. Din syster Karla och jag flyttar till Norge tillsammans. Ha ett bra liv.
... ... ...
Kära exman. Inget kunde göra mig gladare än ditt brev. Det är riktigt att vi varit gifta i sju år, men du har långt ifrån varit en bra äkta man. Jag ser mina såpoperor för att slippa bråk och gnäll. Jag såg visst att du var nyklippt, men min mor lärde mig att om man inte har något gott att säga, ska man vara tyst. Du liknade ett fruntimmer i den frisyren. Då du lagade till min favorit meny, måste du ha förväxlat mig med min syster. Jag har inte ätit fläsk de senaste sju åren. Angående de nya boxershortsen, så var prislappen på 300 kr kvar, och jag hoppades att det var en tillfällighet att min syster lånade 300 kr av mig.
...
Jag vann nyligen 50 miljoner kr. på lotto, så jag sa upp mitt jobb och köpte två biljetter till Bali, men när jag kom hem var du borta. Det är väl en mening med allting och jag hoppas att du blir lyckligt mede ditt beslut. Min advokat har sagt att med ditt skilsmässobrev, så får du inte en endaste krona av lottovinsten! Hälsning din snuskigt rika ex-hustru.
P.S. Har jag aldrig berättat att min syster Karla blev född Karl? Hoppas att det inte blir ett problem för er. D.S
P.S. Din syster Karla och jag flyttar till Norge tillsammans. Ha ett bra liv.
... ... ...
Kära exman. Inget kunde göra mig gladare än ditt brev. Det är riktigt att vi varit gifta i sju år, men du har långt ifrån varit en bra äkta man. Jag ser mina såpoperor för att slippa bråk och gnäll. Jag såg visst att du var nyklippt, men min mor lärde mig att om man inte har något gott att säga, ska man vara tyst. Du liknade ett fruntimmer i den frisyren. Då du lagade till min favorit meny, måste du ha förväxlat mig med min syster. Jag har inte ätit fläsk de senaste sju åren. Angående de nya boxershortsen, så var prislappen på 300 kr kvar, och jag hoppades att det var en tillfällighet att min syster lånade 300 kr av mig.
...
Jag vann nyligen 50 miljoner kr. på lotto, så jag sa upp mitt jobb och köpte två biljetter till Bali, men när jag kom hem var du borta. Det är väl en mening med allting och jag hoppas att du blir lyckligt mede ditt beslut. Min advokat har sagt att med ditt skilsmässobrev, så får du inte en endaste krona av lottovinsten! Hälsning din snuskigt rika ex-hustru.
P.S. Har jag aldrig berättat att min syster Karla blev född Karl? Hoppas att det inte blir ett problem för er. D.S
Rätt eller fel?
Jag har fastnat i forumträsket... Jag lägger mig i och vädrar mer än gärna min åsikt!
Men så jag fick ett mail med en varning som gör att jag inte längre kan vara anonym, och därmed lägger jag mig inte heller i allt. Jag vet nu att man inte får skriva vad som helst, därför passar jag mig för vilka trådar jag går in och läser. Vilket iofs är bra, eftersom jag kräks på folk som gömmer sig bakom en skräm och skriver puckade inlägg och fula ord, men som bara kan göra det bakom en signatur som heter "Anonym". Been there, done that. Fegt. Ja, jag tycker det. Att jag själv gömt mig bakom just den signaturen är precis lika fegt och fånigt som när någon annan gör det. Men det är väldigt enkelt. Man skriver lite mer, och tar lätt i lite extra... Jag gjorde övertramp i känsliga rummet, vilket jag inte ens visste att inlägget hörde hemma i. Jag tycker dock fortfarande att jag hade rätt. Inlägget handlade om rökning. Det var skrivet av en tjej som avslöjade två saker i samma inlägg, på bara tre-fyra rader, nämligen att hon var gravid och att hon röker, och att hon inte tänker sluta "för fem öre". Precis så skrev hon. Jävla idiot, tänker säkert fler än jag. Fast jag tänkte det inte bara, jag skrev det också. Jag kallade henne dum i huvudet, precis som många andra gjort före mig. Därav att jag inte visste att jag befann mig i känsliga rummet...
Jag tycker fortfarande att hon får skylla sig själv när hon skriver så jävla dumt. Hon bad om det. Och jag skrev även att jag verkligen hoppades att hon skrev det här inlägget enbart för att provocera, och att inte ett skit av det var sant. Jag kallade henne även för egoist. Det tycker jag än. Många kallade henne omogen och tyckte att hon inte skulle skaffa några barn förrän hon "växt upp". Jag håller med, men jag skrev det inte. Däremot skrev jag att hoppas att hon inte kommer och gnäller om det en dag skulle uppstå något med barnet. Det var kanske där jag gick över gränsen? Vad vet jag... Jag tycker bara att jag hade rätt. Och jag tycker också att om man skriver så jävla puckat så får man faktiskt tåla svaren. Ger man sig in i leken, får man leken tåla. Dock vet jag ju givetvis inte om det var hon eller någon annan som anmälde mitt inlägg... Och det kvittar faktiskt.
Det är bara att hoppas att hon vaknar, gärna sooner than later...
Jag tycker fortfarande att hon får skylla sig själv när hon skriver så jävla dumt. Hon bad om det. Och jag skrev även att jag verkligen hoppades att hon skrev det här inlägget enbart för att provocera, och att inte ett skit av det var sant. Jag kallade henne även för egoist. Det tycker jag än. Många kallade henne omogen och tyckte att hon inte skulle skaffa några barn förrän hon "växt upp". Jag håller med, men jag skrev det inte. Däremot skrev jag att hoppas att hon inte kommer och gnäller om det en dag skulle uppstå något med barnet. Det var kanske där jag gick över gränsen? Vad vet jag... Jag tycker bara att jag hade rätt. Och jag tycker också att om man skriver så jävla puckat så får man faktiskt tåla svaren. Ger man sig in i leken, får man leken tåla. Dock vet jag ju givetvis inte om det var hon eller någon annan som anmälde mitt inlägg... Och det kvittar faktiskt.
Det är bara att hoppas att hon vaknar, gärna sooner than later...
Vissa ämnen är extra känsliga för mig. Jag tycker det är jätteviktigt att var och en ska få tycka själv, man ska få ha en egen åsikt och att det ska vara okej! Man behöver inte tycka samma om allt. Men man måste kunna ta att någon annan har en annan åsikt än en själv. Precis som att jag vill bli bemött med respekt när jag säger vad jag tycker så måste jag ju givetvis respektera, men man måste inte alltid acceptera, andras åsikter. Jag har väldigt svårt att ta att andra ska få vädra åsikter hit och dit, men inte kunna lyssna själva, och bara nonchalera, förlöjliga, håna och vifta bort vad andra tycker. Då blir jag rent förbannad, och tycker att man ska hålla käften tills man vet vad ordet respekt betyder. Man kan inte kräva något som man själv inte kan ge tillbaka. Inte ett dugg konstigt, tycker jag.
Well, åter till kvällens diskussion... Rubriken lyder: Rätt eller fel att predika om homosexualitet på förskola?
Well, åter till kvällens diskussion... Rubriken lyder: Rätt eller fel att predika om homosexualitet på förskola?
Citat t.s (TrådStartare): "Nu vet jag att jag kommer att bli totalsågad, frågad om jag inte står för mina
åsikter o.s.v. men det är något jag får ta!
Det har varit massa tjafs om detta med diskriminering, lika-behandling etc. Men jag tycker att det är fel att säga till förskolebarn att det är helt ok om man som pojke gillar en annan pojke och viseversa med flickor. Jag vägrar att min son ska få höra på dagis att det är "ok" om han blir kär i en annan pojke, varför uppmuntra? Är inte de barnen för små för att ens veta vad kärlek är? Även mellan pojke-flicka. Det är ju knappast så att de som i dagens samhälle är homosexuella fick uppmuntran på dagis, men de blev homosexuella ändå! Kan det inte få vara så i fortsättning också? Varför vill mänskligheten.. liksom.. pusha barnen till att bli det?
Ja, alla är lika mycket värda. Jag har inget emot homosexuella, för de som idag är homosexuella är iallafall homosexuella för att de faktiskt är det. Inte för att någon har intalat dom att det är rätt.
Ingen som håller med? Och om du inte håller med (istället för att hacka) försök få mig att förstå..
För jag vill verkligen förstå!"åsikter o.s.v. men det är något jag får ta!
Det har varit massa tjafs om detta med diskriminering, lika-behandling etc. Men jag tycker att det är fel att säga till förskolebarn att det är helt ok om man som pojke gillar en annan pojke och viseversa med flickor. Jag vägrar att min son ska få höra på dagis att det är "ok" om han blir kär i en annan pojke, varför uppmuntra? Är inte de barnen för små för att ens veta vad kärlek är? Även mellan pojke-flicka. Det är ju knappast så att de som i dagens samhälle är homosexuella fick uppmuntran på dagis, men de blev homosexuella ändå! Kan det inte få vara så i fortsättning också? Varför vill mänskligheten.. liksom.. pusha barnen till att bli det?
Ja, alla är lika mycket värda. Jag har inget emot homosexuella, för de som idag är homosexuella är iallafall homosexuella för att de faktiskt är det. Inte för att någon har intalat dom att det är rätt.
Ingen som håller med? Och om du inte håller med (istället för att hacka) försök få mig att förstå..
Hon går ju, absolut sist, in och är en aning openminded. Too late for me, jag har redan sågat henne.. (Ja, det var ju det här med att respektera andras åsikter ;P )
Varpå det följer några andra kommentarer:
Citat: "Har bara läst ts.
Min dotter skulle byta förskolan om det förekom snack om homo. Vad är det för propaganda? Ni vuxna får vara det men min dotter ska inte vara lesbisk bara för att samhället uppmuntrar. Jag vill ha barnbarn. Ingen "normal" människa önskar det till sina barn. När ska Sverige vakna upp. Det börjar bli för perverst.
De flesta vågar nog inte erkänna men ingen normal människa önskar det till sina barn."
Ett citat till (ett svar på det förra citatet): (T.o.m tusen gånger bättre än mitt inlägg som kommer lite längre ner...) "Om din dotter ärver dina värderingar så jo, då ser jag mycket hellre att min son kommer hem med en pojkvän än med din dotter."
Mitt inlägg: "Men tror du verkligen att man blir homosexuell för att någon i ens omgivning pratar om ämnet? Tror du att man kan pusha någon att bli homosexuell?
Det handlar nog snarare om att få barnen att acceptera skillnaderna, att alla är olika, och att inget är fel. Det är, som med mycket annat, vi vuxna som begränsar barnen pga våra egna inskränkta idéer och våra egna åsikter om vad som är "rätt och fel".
Vad skulle du säga om din son kom hem en dag och berättade att han har blivit kär i en annan kille? Skulle du skylla det på dagiset han gick på för 15 år sedan? Skulle du säga att det var dagisets fel, för att de tog upp ett viktigt ämne? Skulle du älska honom mindre?
Barn behöver få bilda sig sina egna åsikter, utan att låsas av oss vuxna. Min personliga åsikt är att homosexuella är precis som heterosexuella. Skillnaden är att de inte får det bästa ur två världar på samma sätt, de får däremot det bästa ur samma värld.
Kärlek är kärlek, oavsett om det är kille-kille, eller tjej-tjej. Kärlek har inget kön. Kärlek har ingen ålder.
Det handlar nog snarare om att få barnen att acceptera skillnaderna, att alla är olika, och att inget är fel. Det är, som med mycket annat, vi vuxna som begränsar barnen pga våra egna inskränkta idéer och våra egna åsikter om vad som är "rätt och fel".
Vad skulle du säga om din son kom hem en dag och berättade att han har blivit kär i en annan kille? Skulle du skylla det på dagiset han gick på för 15 år sedan? Skulle du säga att det var dagisets fel, för att de tog upp ett viktigt ämne? Skulle du älska honom mindre?
Barn behöver få bilda sig sina egna åsikter, utan att låsas av oss vuxna. Min personliga åsikt är att homosexuella är precis som heterosexuella. Skillnaden är att de inte får det bästa ur två världar på samma sätt, de får däremot det bästa ur samma värld.
Kärlek är kärlek, oavsett om det är kille-kille, eller tjej-tjej. Kärlek har inget kön. Kärlek har ingen ålder.
Jag hamnar många gånger i såna här diskussioner, för att jag blir tokig på trångsynthet, för att jag engagerar mig - kanske för mycket ibland. Jag har en person i min allra närmsta krets som kallar homosexuella för "felprogrammerade". Jag går igång VARJE gång. Jag blir skogstokig! För det är så typiskt inskränkt och avskärmat så jag blir helt tokig! Precis som att heterosexuella tycker att homosexuella är "felprogrammerade" så tycker säkerligen många homosexuella detsamma om oss som följer stereotypen och inte vågar gå utanför lådan.
Är det inte så att vi snarare pushar våra barn till att inte våga utforska, att inte våga känna efter, ge sig hän, göra det som känns rätt, följa hjärtat om man tror att man är homosexuell, eller bisexuell för den delen? Vad är det som är så farligt? Det viktigaste är väl ändå att älska och bli älskad tillbaka - för den man är, inte för den omgivningen vill att man ska vara?!
Jag kommer tala om för mina barn, den dagen frågan kommer upp, att inget är fel, men att det enda som är rätt är vad hjärtat säger..."
Jag ska faktiskt fråga på barnens förskola imorgon hur de gör, om de tar upp ämnet, och i så fall hur och vad de säger... Jag vill inte ha inskränkta ungar fullproppade med fördomar som de fått inpräntat av oss livrädda vuxna, oavsett om det gäller homosexualitet eller något annat!
Är det inte så att vi snarare pushar våra barn till att inte våga utforska, att inte våga känna efter, ge sig hän, göra det som känns rätt, följa hjärtat om man tror att man är homosexuell, eller bisexuell för den delen? Vad är det som är så farligt? Det viktigaste är väl ändå att älska och bli älskad tillbaka - för den man är, inte för den omgivningen vill att man ska vara?!
Jag kommer tala om för mina barn, den dagen frågan kommer upp, att inget är fel, men att det enda som är rätt är vad hjärtat säger..."
Jag ska faktiskt fråga på barnens förskola imorgon hur de gör, om de tar upp ämnet, och i så fall hur och vad de säger... Jag vill inte ha inskränkta ungar fullproppade med fördomar som de fått inpräntat av oss livrädda vuxna, oavsett om det gäller homosexualitet eller något annat!
Och jag vet att det finns några i min närhet som inte håller med mig, vilket jag givetvis respekterar. Framför gärna hållbara argument i en diskussion och förklara för mig varför det är så "fel".
Personligen vill jag inte att någon ska titta snett på mig för att jag är heterosexuell, eller för att jag inte är mer än 1,60m lång, eller för att jag väger lite mer än vad man "ska" till min längd, eller för att jag har blå ögon istället för bruna, eller för att jag älskar levergryta, eller för att jag helst kör Saab eller Volvo (för envisas du med att köra en Saab trots krisen, då måste du väl ändå vara "felprogrammerad"?), eller för att jag färgar över min typiskt skandinaviska skräp-hårfärg, eller för att jag alldeles för lätt går in och tar över och bossar, eller för att jag gärna hörs och syns mest... Och vill man själv bli bemött på det här sättet, för den man är, så får man faktiskt se till att bemöta alla andra likadant.
Jag är inte konstigare än någon annan. Det är inte homosexuella heller.
Kärlek är kärlek, oavsett vad du heter, hur du ser ut, vad du har mellan benen, vilken nationalitet du har, hur gammal eller ung du är, eller hur du är.
Personligen vill jag inte att någon ska titta snett på mig för att jag är heterosexuell, eller för att jag inte är mer än 1,60m lång, eller för att jag väger lite mer än vad man "ska" till min längd, eller för att jag har blå ögon istället för bruna, eller för att jag älskar levergryta, eller för att jag helst kör Saab eller Volvo (för envisas du med att köra en Saab trots krisen, då måste du väl ändå vara "felprogrammerad"?), eller för att jag färgar över min typiskt skandinaviska skräp-hårfärg, eller för att jag alldeles för lätt går in och tar över och bossar, eller för att jag gärna hörs och syns mest... Och vill man själv bli bemött på det här sättet, för den man är, så får man faktiskt se till att bemöta alla andra likadant.
Jag är inte konstigare än någon annan. Det är inte homosexuella heller.
Kärlek är kärlek, oavsett vad du heter, hur du ser ut, vad du har mellan benen, vilken nationalitet du har, hur gammal eller ung du är, eller hur du är.
Leva enkelt - Självklart, eller en hård prövning?
Ibland undara man ju hur en del människor tänker. Idag läste jag en helt absurd artikel i GT.
"Kan du tänka dig att leva enklare i en månad?"
Tjejen i artikeln berättar stolt att hon under en månad struntar i att föna håret, hon struntar i att torktumla kläderna och hänger istället upp dem på tork, samt späder ut diskmedlet med vatten.
För det första så undrar jag, som yrkesskadad frisör, hur det kan vara så jävla omöjligt att låta håret självtorka? Sen undrar jag ju givetvis hur jävla svårt det kan vara att leva utan torktumlare? Och till sist så undrar jag hur i helvete folk gör när de diskar egentligen?! Häller på diskmedel på var sak och kör runt med diskborsten för att sedan spola av med vatten? Jag fattar inte. Jag må klassas som helt sopren i huvudet, men vad är problemet?!
Personligen slängde jag ut torktumlaren för 1,5 år sedan. Det bästa jag gjort! Dels var den skitgammal (men fungerande) och vi ville se hur mycket som skulle skilja på ett år med/utan (gammal) torktumlare. Nu skulle jag aldrig ens drömma om att sätta in en ny.
Men visst, jag kan erkänna att innan dess så torktumlade jag var och varannan grej, jag kunde köra ett fåtal plagg när det var panik. Men nu då? Jag torkktumlar inte ett skit, jag skänkte den. Jag kör inte fler tvättmaskier per dag än jag får plats att hänga upp på torklinorna över badkaret och på torkställningen som jag gömmer undan i tvättstugan och stänger dörren när det blir överfullt, så jag ska slippa se skiten. Hur svårt kan det va?! Jag överlever, med två barn och två vuxna. (Visst, jag och ungarna har så mycket kläder att det underlättar om jag tvättar så sällan som möjligt, typ varannan vecka, för att ens få plats i garderoben)
Och det här med att föna håret varje gång det är nytvättat. Vem gör det?! Jag fönar det om jag måste. Det kanske blir 10ggr per år. Vet inte alla att det sliter som skam på håret att utsätta det för den värme som blir med en fön och ev.borste? Gärna en borste som samlar värmen också....
Sist: Diskmedlet. Jag diskar sällan för hand (kanske inte det ultimata), men när jag gör det så tar man väl (iaf jag) en liten klick diskmedel och skitmycket vatten? Eller vad använder de för skitdiskmedel om det går åt så jävla mycket som hon beskriver? Sen diskar jag upp allt, innan jag sköljer av allt på samma gång. Jag diskar aldrig under rinnande vatten.
Jag duschar inga längre stunder, och jag stänger av vattnet medans jag schamponerar håret/tar i balsam/tvålar in mig. Jag duschar hellre ungarna än att bada dom, för att det går mindre vatten. Jag får iofs mer lugn och ro om de badar istället, eftersom det tar bortåt 30-40min ;P
Shopping, tar de upp också. Man ska undvika kapitalvaror som kläder och smink. Second hand är väl att föredra i så fall? Det är ju, trots allt, jag skitbra på :)
För några år sedan sa jag bara över min skitdöda kropp om att jag skulle handla second hand. No way! Det händer bara inte! Jag såg bara skabbiga skyffen med kläder som luktar unket, kommer direkt från dödsbon, ser ut som skabb och jävligt ute. Men så började jag ärva kläder till ongarna, sen började jag köpa second hand t.ex. via Facebook till ungarna när man inser vad skitmycket kläderna slits på dagis. Skitbra! Sen har jag börjat handla likadant till mig själv också, dels för att det värsta som kan hända är att jag ser ut som alla andra, och sen för att man får upp ögonen för sånt som man kanske inte skulle köpt i vanliga fall, och om man har tur så hittar man riktiga fynd! Tiger, DKNY, Esprit, Levi's, osv...
Sen hjälper det ju att ha en stylist med världens bästa klädsmak som tipsar och mmsar över superreaplagg till mig ;) För att handla på rea, that´s my thing! I'm outstanding! ;D
Smink tänker jag inte ens nämna, för det inhandlar jag bara när jag måste. Hittar man produkter man gillar och trivs med så kör man väl på det, och köper nytt när det är slut? I know I do. Och som läget ser ut just nu, och har gjort de senaste 2 månaderna, så sminkar jag mig inte alls, utan satsar istället på att färga fransar och bryn för att se ut som folk.n Det blir väl kanske anorlunda till hösten och vintern ;)
Sen tycker de iofs att man ska dra ner på kött också, och helst inte äta det alls, och där faller jag. Vi äter kött, på ett eller annat sätt, 5-6 dagar i veckan. Kyckling, kossa, gris.
Skinka till frukost, kött till lunch, kött till middag, skinka till kvällsmat.
Fisk försöker vi köra 1-2 gång i veckan - minst. Inte helt enkelt (och jävligt synd, eftersom jag älskar fisk!!), men ungarna äter skräpfisk som fiskbullar/laxbollar/fiskpinnar minst tre gånger i veckan (ränkas det ens som fisk? Det måste ju finnas nåt som har med fisk att göra i det där iaf? ;P )
Så... Vad är probelmet?
För mig känns det här helt normalt, att dra ner på onödiga grejer, och helt absurt att man ska behöva "offra" (eller sätta av/ägna) en hel månad åt att tänka på självklarheter.För att läsa artikeln så finns den här: http://gt.expressen.se/1.2525640
Tjuvstart...
...på födelsedagen ;)
Calle har köpt mig en kamera! Så att jag äntligen kan fota ordentligt, och utan att få spader över att mobilkameran aldrig nånsin funkar när man vill det :)
En röd pärla, en pocket, skitliten, skitsmidig och skitenkel! (eftersom det inte fanns någon rosa kamera så valde han den som låg närmast i färg ;) )
Jag blir bortskämd! Men vad vore jag för otacksam bortskämd om jag klagade? ;)
Here it is!
Calle har köpt mig en kamera! Så att jag äntligen kan fota ordentligt, och utan att få spader över att mobilkameran aldrig nånsin funkar när man vill det :)
En röd pärla, en pocket, skitliten, skitsmidig och skitenkel! (eftersom det inte fanns någon rosa kamera så valde han den som låg närmast i färg ;) )
Jag blir bortskämd! Men vad vore jag för otacksam bortskämd om jag klagade? ;)
Here it is!
Årets önskelista
Ja, jag vet, jag är lite skitsent ute... Men bättre sent än aldrig, va? ;)
Perfekt! Äntligen har jag hittat de perfekta skorna! Ut och gå, och få lite till :)
http://www.stadium.se/sport/traning/walkingskor/124002/puma-bt-lifestyle-w
Halsband, halsband, halsband... I'm in love! Tre brickor, tack ;)
http://shop.amandaegilson.com/halsband/stilrent-halsband-med-smal-namnbricka.html
Den här klockan måste jag ha i nya tvrummet!! :)
http://www.bluebox.se/showinfo.asp?id=a06181&method=search
Since I'm king in the kitchen theese days, så måste jag ju givetvis ha ett förkläde (för ja, jag använder faktiskt förkläde när jag lagar mat! I am the original GrisNils ;P ) i sann Lotta-style :D
http://www.nyttadesign.nu/Product.aspx?ProdNo=NDS-706-4
Muhahaha!! Det är ju nästan så jag skrattar ihjäl mig innan jag ens berättat: Listen! Jag ska cykla till skolan! Cykla! JAG! Det låter ju så jävla roligt! ;) (Regnar det varje dag så kommer jag givetvis ta bilen... Och om/när jag försover mig, vilket kan k.a.n bli en och annan gång ;P I sann Lotta-style ;D ) Anyway, för att inte cykeln ska frysa om sadeln (eller jag om röven) så behöver vi ett sadelskydd.. Och ska det va', så ska det va' med färg :D
http://www.bluebox.se/storbild_popup.asp?src=bilder/varor/a07754_3.jpg
Mysmorgonrock! Vem vill inte ha en sån här?! TO DIE FOR!!
http://www.bluebox.se/showinfo.asp?id=a07271
I'm a sucker for bags! Den här.... totaly to die for... Because I'm worth it :)
http://www.bluebox.se/showinfo.asp?id=a06724
PLånbok, plånbok, plånbok! För att jag behöver en! Och för att jag är kär i den här! :D
http://www.bluebox.se/showinfo.asp?id=a07487&method=search
Jag b.e.h.ö.v.e.r en kamera! En riktig kamera! En att ta med överallt, för att kunna föreviga mina fina gener, utan att svära långa ramsor över att mobilkameraskiten aldrig, aldrig nånsin funkar när man behvöer den! Och... den är ju rosa, sååååå jag ;)
http://www.kamerabild.se/tester/systemkameror/test-pentax-k-x-1.249363.html
Suri Cruise är bara en kopia...
...originalet finns i Trollhättan ;)
Att skorna är ungefär 3 storlekar för stora verkar inte ha någon som helst betydelse för damen ;) Och att det tar henne en halvtimme längre än alla andra att gå 100 meter, det är det värt! Skorna har dessutom 22 år på nacken och har en gång i tiden tillhört hennes kära mot ;) Vintage är tydligen hennes thing... Det är min fina det :)
Nattsällskap
Den här fina ungen har flyttat in i dubbelsängen, och Calle har flyttat in i våningssängen ;D
Vidar verkar vara i nån period just nu där han tydligen inte kan sova någon annanstans än hos mig, och helst ska jag gå och lägga mig samtidigt som honom. Sen sover vi som klistrade vid varandra hela natten :D
Kolla här vad gôtt ongen har planat ut :D
Egentligen borde vi säkert försöka få in honom i hans egen säng igen, men samtidigt, vafan, hur länge är de så här små och sällskapssjuka? Man får passa på att mysa medans man kan, för en vacker pubertetsdag så kommer han rata mamman och då kommer jag banna mig själv för att jag ens tänkte tanken på att flytta in honom i hans egen säng ;D
Och eftersom inte Calle riktigt fixar att sova med både mig och Vidar i sängen (han hävdar att det beror på våran sovstil, att vi tar mycket plats, en sådan bild kommer längre ner) så tar han chansen att få sova ut i fred på nedre plan i våningssängen, utan att riskera att bli utsparkad ur sängen :DKolla här vad gôtt ongen har planat ut :D
Här var vi ganska små båda två, och tog inte särskilt mycket plats, men alla växer väl - Vidar på längden och jag på bredden ;P
Rea. Kap. Fynd. Lycka.
Alltså, fynd. Så jävla bra. Kläder, så himla kul! :)
När jag åkte ut till Överby häromdagen så snubblade jag över några ljuvliga fynd, och sparade pengar :)
Dessa fyra linnen köpte jag, för 120kr. Jag sparade alltså hela 456spänn, då ord.priset låg på 576kr. Grymt! Sjukt bra! Jag är king på att både fynda och spara på samma gång! :D
(kolla bara jackorna jag fyndade för några veckor sedan)
Kräftskiva 6/8-11
Igår satsade vi all in på kräftskiva hos farmor och farfar, tillsammans med Joel, Tove och David :)
Kl.17 skulle vi samlas, men Vidar och Leylia hade, i vanlig ordning, inte ro i kroppen att vänta så de stack redan kl.14 :D Men jag och Calle hade fullt upp, så de där tre timmarna försvann rätt fort. Jag hjälpte Josse med håret och Calle fixade i trädgården :)
När vi kom över stod bordet dukat, med gigantiska krabbor, massa kräftor och hur mycket räkor som helst, och färska baguetter, aioli, majonäs, sallad och äggskivor!
Och kräftorna måste nog klassas som de godaste jag nånsin ätit! Eller så hade jag bara väntat hela året på den här dagen, som i mina ögon är årets absoluta höjdpunkt! :D
Man äter ju tills det sprutar skaldjur ur öronen p en! ;D
Leylia däremot ville absolut inte ha några kräkor
Efter maten spelade vi, på mitt initiativ, plump :D
Och första omgången sopade jag banan med allihop och plockade 143 points ;)
Andra omgången gick inte riktigt lika bra, och sista omgången kom jag näst sist. Jag har uppenbarligen inte lärt mig att jag ska sluta medans jag är på topp, eftersom även de två sista omgångarna var på mitt initiativ ;)
23.30 ramlade Carln in genom dörren och låste upp på baksidan åt mig och ungarna eftersom vi envisades med att famla i mörkret på grönområdet, där man inte ser ett endaste shit när det väl har blivit mörkt. Tur att jag hade mobilen med mig som vi kunde använda som ficklampa ;)
Och tur att jag inte är mörkrädd inne i stan, bara ute i skogen ;P
Före skivan:
Nästa helt fyndklädd, dagen till ära ;)
Shorts, halva reapriset, 75kr.
Linne, 80% rea, 30kr
Solblekt hår, sommarekonomiskt ;)
Pippi-koftan är inget reakap, but still - ett kap :)
Sandalerna gick jag sönder redan förra sommaren, men med superlim så kan man laga dom för några veckor, men nu är det dags igen, för 4e gången. Men nej, jag ger inte upp dom!! ;)
Efter skivan:
Jamen hör och häpna, även Calle fyndar ibland (även om han helst inte vill erkänna att han faktiskt köper nå kläder, utan helst skyller över all klädshopping på mig ;) ) Skjortan från Gant, köpt på Pondus är ett reakap, nedsatt från 900 till 600 spänn :) KAP!
Tack till farmor och farfar för en mycket trevlig kväll!! :)
Fotograf bild 1: Calle
Fotograf bild 2: Leylia
Fotograf bild 2: Leylia
Lovely!
En av mina absoluta favoritbilder :D
Och den är nog precis vad som behövs just nu....
Vad är värt mest?
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Ignorera aldrig någon som verkligen bryr sig om dig
En vacker dag kommer du inse att du förlorat en diamant
medan du var och samlade sten
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Tävla!
En dag på Fröjdendal...
Tålamod - en krabbfiskares bästa vän ;)
Farfar och Leyan
(Vidar gav upp först)
Krabbspaning med Vidar :)
jamen lite färg fick jag ju till slut :) Håret däremot, tappade färg, men det är väl sånt som hör sommaren till :)
Som sagt, solen tar ganska bra :D
Efter middagen fick ongarna äntligen spela lite på datorn :)
Shoppingfynden
Jamen eftersom jag är king på att fynda kläder så måste jag ju givetvis visa upp mina senaste kap ;D
Här kommer bilder på mina jackor som jag fyndade i helgen.
Den korallröda hittade jag först, och tyckte att Vafasen, skitsnygg jacka ju! Rea och allt! Perfekt!
Tyvärr hade jag lite ont om tid så jag åkte in dagen efter igen, och på vägen funderade jag även över en grön jacka jag hittat... Alltså, färg, jag vill ju ha färg! Men wtf, grönt funkar ju så jävla bra på hösten, korall funkar ju ändå bäst på våren... Så när jag kom till butiken så provade jag den korallröda igen, och så provade jag den gröna.... Och så provade jag den röda... Och den gröna... Och så såg jag skylten "Ta 2, betala för 1. Gäller all rea" Men så jävla perfekt! Varför ska man alltid behöva välja mellan allt? ;)
Så jag fyndade dessa två jackor för 449:-
Ord.pris för båda: 1498:-
Det är vad jag kallar fynd! ;D
Äh, framifrånbilden blev ju inte så jävla bra (jag skyller på fotografen ;P)
Glitterglamorös lyxlunch
Leyan är en riktig goding :) Hon fixade lunch till mig och Vidar, och ingen vanlig lunch heller!
*Broccolisoppa med kiwisås och glitter.
*Citronsoppa med apelsinsås, även den med glitter.
*Paprikasoppa med päronsås och glitter
*Zucchinisoppa - med glitter, givetivs
Hon hade även kokat kaffe, och i kaffet fick jag socker, apelsinjuice och glitter.
När jag skulle komma med ett matförslag så fick jag till svar att "Du mamma, det är faktiskt jag som är kocken, inte du!" (med uttal på O, alltså inte kåcken som man brukar säga, utan kOcken :D )
Sen letade hon efter grädden... Hon hittade den till slut i ugnen. Men innan dess sa hon "Ååh, var kan jag ha gjort av deeeen...?"
Störtsköna unge, så kul så man bryter ihop! :D
*Broccolisoppa med kiwisås och glitter.
*Citronsoppa med apelsinsås, även den med glitter.
*Paprikasoppa med päronsås och glitter
*Zucchinisoppa - med glitter, givetivs
Hon hade även kokat kaffe, och i kaffet fick jag socker, apelsinjuice och glitter.
När jag skulle komma med ett matförslag så fick jag till svar att "Du mamma, det är faktiskt jag som är kocken, inte du!" (med uttal på O, alltså inte kåcken som man brukar säga, utan kOcken :D )
Sen letade hon efter grädden... Hon hittade den till slut i ugnen. Men innan dess sa hon "Ååh, var kan jag ha gjort av deeeen...?"
Störtsköna unge, så kul så man bryter ihop! :D
Impuls-trip till Ikea
Mamma tokfyndade på Ikea, vilket jäkla flyt hon hade! :)
Det var alltså jag, mamma, Daniel och Leylia som åkte till Ikea igår :) Leylia blev överlycklig när hon äntligen fick komma in på Småland och leka i bollhavet :) 45minuter senare trodde jag att skrik-och-panik-situationen var ett faktum när jag skulle hämta ut söthönan, men nej, hon blev överlycklig och sprang mot mig som om hon inte sett mig på år och dar! Det gjorde min dag :)
Några fina inköp gjordes, mest praktiska. Och summan jag spenderade gjorde att min vecka, som flutit på med diverse rekord-sättningar, avslutades med ett nytt rekord: Billigaste Ikea-trippen ;P Jag hamnde under 1000kronorsgränsen, när hände det senast?! (Det har aldrig hänt...) Inte ens 700kronosgränsen passerades. Rekord, mina vänner, rekord! ;)
Bordet som mamma fyndade var monterat och klart. Väl ute vid bilen insåg vi att "Fan vad bra det hade vart med Lottas fina Saab" ;P Vi hade Daniels. Det är inte en kombi. Så det var bara att montera isär bordet. Lotten föll på Lotta, den händigaste av de tre vuxna som var med ;P Uttalat av både mamman och brodern. "Säg det igen!" ;) Jag berättade om händelsen för Calle, och berättade även vad mamma och Daniel sagt, svaret kom snabbt "Det förvånar mig inte alls att du är den händigaste av er.." ;D När vi kom hem till mamma la jag in en hägre snäll-växel och satte även ihop bordet åt henne :) Tur hon har va ;)
Jag köpte förvaring. Vår tvättstuga såg ut som Taikon! Det är ett sånt där typiskt ställe som man bara städar och städar och röjer och röjer, dock utan resultat, för dagen efter ser det likadant ut igen ;) Men inte nu längre :)
Några trådbackar och nån meter tyg, så fixar jag det mesta. Händig, var ordet ;P
Före:
Efter:
Eftersom inte skiten ville sitta uppe ordenligt, utan bara rasade ner i höger hörn, vid diskhon, så tog jag super lim och limmade fast tyget och alltihop i hon, därav den orangea klädnypan som tycker fast tyget ;P
Efter:
Jag lever efter devisen "Syns inte, finns inte"
Så bakom draperiet, där det förmodligen inom en galet snar framtid kommer se ut som Taikon, ska jag sätta upp en skylt där det står "Stäng, för helvete! Syns det inte så finns det inte!" ;P
Om jag får säga det själv, så är jag jävligt nöjd med mitt hittepå, som förövrigt bara tog mig ett par timmar att svänga ihop :) Händiga Blixten, det är jag det ;D
Ny favorit
Jag har hittat en ny favorit i schampo-och-balsam-djungeln! Love it!
Jag har alltid hållt fast jävligt hårt vid Loréal och Absolute Repair...
Nyligen testade jag även "Edge" och jag gillar't! Men att behöva schamponera håret 4(!!) ggr, varje gång gör att man till slut drar sig för att ens tvätta håret... Vilket projekt det blir varje gång... Suck. Det får bo i husvagnen tills vidare. Det fyller sin funktion, håret mår bra och färgen håller längre... Men jag orkar fan inte schamponera håret så många gånger så fort det behöver tvättas...
Absolute Repair funkar skitbra! I love it! Men. (There's always a but... ;p ) Det gör sig bäst på blekta hår, inte färgade. Absolute Repair är ett hett tips om du misslyckats med färgningen/tycker att det blivit för mörk/vill ha ur färgen fort. För faktum är att schampot i kombination med balsam/inpackning drar ur färgen fort! Och eftersom jag har valt sämsta hårfärgen - ever - så är det inte det bästa alternativet för mig. Inte alls (eftersom jag inte har några som helst planer på att byta färg). Det fyller sin funktion, verkligen! Men så får jag färga om det i tid och otid för att behålla intensiteten i färgen. Orka! Fine, jag kan göra det när jag vill. Jag kan slänga i en tonande inpackning och hockuspockus så ser jag ut som ett stoppljus igen, precis som jag vill ha det :P Men orka!
Men nu har jag hittat Nook!
Och fan alltså, det är bra! Håret blir helt lovely! (Det behövs inte sägas så mycket mer :D ) Det doftar lite menthol, men det är flyktigt och jag tycker inte att det känns nåt nämnvärt varken när man schamponerar eller efteråt, bara om man kör ner snoken i flaskan :D
Nästa gång får det bli stora förpackningar! :)
(Jag vet dock inte på vilken salong man kan hitta det, eftersom jag har beställt genom fina Erica, men jag kan givetvis framföra önskemål om beställning om det skulle vara så :) )
Bill ocb Bull ;)
Den som undrade vart han fått pussmunnen och piratögat från kan sluta fundera, och istället lita på mig när jag säger att han har ärvt alla framför-kameran-tokerier från mig ;D
Husvagnsmys :)
