Helgen som gick

Ja, det kanske ligger något i det - lösenordsskyddad blogg. Jag vet många som har det. Fast å andra sidan - då kan man ju lika gärna köpa sig en bok med tomma blad och hänglås, som man gräver ner i någon sänglåda någonstans. Och hur kul är det på en skala?

Helgen som gick.... Fast den gick inte, den kutade, sprang, svischade förbi! Jisses, tiden bara flög iväg! Fast vi fick ju mycket gjort :-)
I lördags tog vi oss ett varv på Överby. Vi inhandlade julklappar och (jag) tittade på godsakerna i skyltfönstren (Gina Tricot, Lindex, Hemtex, Pondus, Indiska). Barnen har inte ärvt några shoppingfingrar från mig. Dom har ärvt kan-vi-åka-hem-snart-genen från sin far ;-)
På hemvägen släpptes jag och Vidar av i skogen. Jag kände att jag ville ha lite egen-tid med Vidar. Så vi plöjde igenom varenda vattenpöl, tittade i skogen, charmade pensionärerna som var ute på lördagspromenad och tittade på alla bussar som åkte förbi. Det var längesen jag skrattade så mycket och så länge :-) Charmtroll är hans förnamn! Sen gick vi hem och fikade med Calle o. Leylia, och efter det gick vi hem till farmor o. farfar för middag. Gud vad skönt det är att slippa laga mat! :-D Maten var lika smarrig som vanligt och efteråt hamnade jag i någon slags trött-och-mätt-koma. Jag hängde inte med i samtalen, trots att det var Winnerbäck som drog igång diskussionen.... Det är inte likt mig att falla in i en annan värld mitt under Winnerbäck. Jag var trött. Och mätt.

Söndagen var fullbokad. Direkt efter frukosten gick jag ut och målade. Nu är det inte så mycket kvar. Kanske blir det klart innan självaste julafton. Efter målningen bäddade jag ner tösen i sängen, sen gick jag ner för att göra iordning inför finfrämmandet. Mamma och mormor dök upp ovanligt nära utsatt tid ;-) Jag höll på att skratta ihjäl mig igår när mormor sa "Mä hälja" och "Fräda".
Det var först när Calle gick tillbaka till jobbet efter studierna som jag hörde "Mä Hälja" första gången. Bonnigt värre! När jag påpekat uttrycket så svarar han bara att det inte är så konstigt att man drar på sig ord och uttryck från de man tillbringar mest tid med, jobbet i Calles fall. Han hävdar bestämt att jag gjorde minsann likadant när jag pluggade i Östersund. Jag hoppade över och tog bort bokstäver. Så jag kan inget mer säga. Jag kan inte argumentera emot. Men igår när jag hörde mormor säga så, så vart jag ju bara tvungen att fråga var hon fått det ifrån. "Dalsland...." svarade hon mig då. VA!? Aldrig hört... Och så berättade jag storyn om Calle.
Well, back to saken....
Vi fick upp bokhyllan på sovrummet igår också! Den har legat i vardagsrummet i några veckor nu, men så igår fick vi - som sagt - hyllan på plats. Skönt.

Idag blir det nog mest lugnt. Jag tänkte tagit ut ungarna en sväng, men Vidar verkar varm (det är dags att ta tempen) och Leylias snoriga näsa är igång igen - än värre den här gången.
Jag glömde ju givetvis ringa igår. Det är ju så typiskt mig.
Well. Jag har fler samtal att ringa innan jul. Det är bara att sätta igång med allt som ska bli gjort.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0