Underbara höst!
Nu är det verkligen höst! Det ööööösregnar ute och jag och sötungarna sitter inne och myser :-)
Imorse när jag gick upp (6:30) var det fortfarande mörkt ute. Det är ju bara så mysigt att sätta sig med tidningen och när man har tagit sig igenom den så är det nästan helt ljust ute.
Idag är det shopping som gäller. Vidar har bara två par långbyxor. TVÅ PAR! Det är ju helt sjukt! Byrålådorna badar i shorts av alla de slag, men där de vanliga byxorna ligger ekar det tomt. Detta innebär ju alltså att han får gå runt i långkalsonger idag, det är de enda byxorna som är rena. Dagisstart, och helt plötsligt upptäcker man att allt ligger i tvätten. (ja, jag tvättar för fullt, men det hinner ändå inte torka tills vi ska ut).
Igår slutade jag tidigare. Redan 14:45 gick bussen hem. Och jag var så lycklig! Det var min tur att hämta barnen på dagis, och jag kunde inte sluta le. Som jag längtade efter mina underbara :-) Det skulle bli min tur att vara den snälla som kommer och hämtar dom, och äntligen tar med dom hem - istället för att vara den där häxan som lämnar dom gråtande på dagis och bara går. Och dom var så glada att se mig! Jag började nästan grina... T.o.m Vidar var glad över att se mig, och sprang mot mig och jag hann roffa åt mig en go kram :-) När jag skulle springa in på hans avdelning för att hämta väska, apa, jacka och skor så började han gråta. Han grät så jag hörde det ända in! Min älskade skrutt trodde att jag skulle gå igen och det skar i mammahjärtat!
Jag skulle fixa med bokföringen igår. Jag var övertygad om att jag äntligen skulle få skryta med att jag kommit ikapp! Men vad hände? Jo, jag körde fast - direkt! Jag släpade datorn till jobbet till ingen nytta. Bah!
Nu är det dags att återgåt till dagens alla måsten och det är en hel del!
Imorse när jag gick upp (6:30) var det fortfarande mörkt ute. Det är ju bara så mysigt att sätta sig med tidningen och när man har tagit sig igenom den så är det nästan helt ljust ute.
Idag är det shopping som gäller. Vidar har bara två par långbyxor. TVÅ PAR! Det är ju helt sjukt! Byrålådorna badar i shorts av alla de slag, men där de vanliga byxorna ligger ekar det tomt. Detta innebär ju alltså att han får gå runt i långkalsonger idag, det är de enda byxorna som är rena. Dagisstart, och helt plötsligt upptäcker man att allt ligger i tvätten. (ja, jag tvättar för fullt, men det hinner ändå inte torka tills vi ska ut).
Igår slutade jag tidigare. Redan 14:45 gick bussen hem. Och jag var så lycklig! Det var min tur att hämta barnen på dagis, och jag kunde inte sluta le. Som jag längtade efter mina underbara :-) Det skulle bli min tur att vara den snälla som kommer och hämtar dom, och äntligen tar med dom hem - istället för att vara den där häxan som lämnar dom gråtande på dagis och bara går. Och dom var så glada att se mig! Jag började nästan grina... T.o.m Vidar var glad över att se mig, och sprang mot mig och jag hann roffa åt mig en go kram :-) När jag skulle springa in på hans avdelning för att hämta väska, apa, jacka och skor så började han gråta. Han grät så jag hörde det ända in! Min älskade skrutt trodde att jag skulle gå igen och det skar i mammahjärtat!
Jag skulle fixa med bokföringen igår. Jag var övertygad om att jag äntligen skulle få skryta med att jag kommit ikapp! Men vad hände? Jo, jag körde fast - direkt! Jag släpade datorn till jobbet till ingen nytta. Bah!
Nu är det dags att återgåt till dagens alla måsten och det är en hel del!
Kommentarer
Trackback
