Sushipremiär

Jag och Calle har käkat sushi ikväll. Det var verkligen en upplevelse. Redan innan jag ens ätit upp ställde jag frågan "När ska vi äta det här igen?" Jag älskar fisk!

Det blev även en del intressanta lärdomar och diskussioner...

-Men, vad är det här?
-Det är tonfisk.
-Tonfisk? Men tonfisk är ju inte rosa, tonfisk är ju grå...
-Nej, tonfisk är rosa...
-Men, alltså... Kan man verkligen äta den här? (tonfisken)
-Ja, givetvis...
-Men den ser ju så....rå ut...
-Ja, det är ju det som är själva grejen med sushi...
-Så tonfisk är alltså...fisk?

(Men nej, jag tänker inte avslöja vem som säger vad, det får du lista ut själv...)
Så -  tonfisk ligger inte färdigkonsververad på havsbotten, och den är alltså inte grå och smulig som den i konservburk. Man fiskar den tydligen...som en fisk alltså.

Jag tog upp den gröna burken och luktade på Wasabipastan. Och ja, man kan bränna luktsinnet på att stoppa näsan i den gröna burken. Det är faktiskt så starkt... Jag smakade inte ens.

Ingefära är också starkt. Färsk ingefära ser ut som bambuskott, men smakar mer. Mycket mer. Men det är väldigt gott :)
Man får tydligen inte äta sushi med kniv och gaffel. Men man kan äta sushi med en pinne i varje hand.

Uttrycket "Hal som en ål" fick en helt ny innebörd när jag proppade i mig ålbiten.



Översta raden från vänster: Lax, lax, tonfisk(!), ål, jätteräka, uppäten.
Nedre raden från vänster: Bläckfisk, tofu (som tydligen inte är fisk, utan svamp), tre snurror, en uppäten snurra.




Om man koncentrerar sig och anstränger sig som fan så kan man lyckas hålla en bit med båda pinnarna tillräckligt länge för att hinna fota ;)


Ner mä't i soyan och in i munnen! Det var jävligt stora bitar, och Calle tyckte det var märkligt att jag kvälde mig när jag trykte i mig allt på en gång. "Du som är så stor i käften jämt borde väl inte ha några problem med det här?"


Ingefära.
Gott. Så länge man inte smäller i sig halva burken på en gång.


Wasabi. Håll på behörigt avstånd, det bränner luktsinnet om man kör ner näsan i burken och det bränner säkerligen smaklökarna också... Don't try this at home, kids.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0